Tilly o Nelmi

Träningslogg - lydnad

2011-12-14T14:15:00.000-08:00

Hopplöst dålig på att blogga!

Men nu blir det korta inlägg om vad jag tränat och hur det gått.

Uppvärmning med 40 min promenad, Nelmi hade mycket överskottsenergi och sprang som bara den. Trots att hon körde 2 timmars agility för Jenny igår...

Började med fotgående. Lite slarv med positionen i början, men rättade till sig snabbt. Bra fokus, hon släppte mig sällan med blicken. Belöning med boll och godis. Förväntan på bollen ökade och hon tenderade att bli lite pipig, men jag fick snabbt arbetat bort det. Riktigt nöjd.

Gick över till läggande under gång. Nelmi gör riktigt snabba läggande nu, äntligen! Tenderade att inte lägga sig ner ordentligt, det var luft mellan. Jag kastade bollen till henne för att få henne att lägga sig snabbt, så det var därför. Gick därför över till att köra omvänt lockande, blev riktigt bra!

Tränade sedan ställandet. Började baklänges och kastade bollen bakom henne. Fick "stunset" i ställandet som jag ville ha, gick över till att utföra momentet vid sidan. Fortsatte att kasta bollen för att sedan gå över till omvänt lockande. En bit kvar till det riktigt bra ställandet som jag vill ha.

Testade sedan signalkontroll, med tanke på att vi nollade läggandet på tävling. Gick riktigt bra. Nelmi missade 2 gånger. Men det bästa är att hon utför momentet direkt! Riktigt nöjd!

Avsluta med att lägga Nelmi mitt på plan, gick och hämtade Tilly och körde lite med henne. Nelmi låg helt still men börja tyvärr pipa. Jag belönade henne när hon var tyst. Blev osäker på hur jag skulle göra så jag kopplade Tilly igen. Gick tillbaka tillbaka till Nelmi och gav frikommando. Latjade en stund och höjde sedan kriteriet och bad henne ligga plats. Använde omvänt lockade och backade ifrån henne. Tog undan handen om hon höjde huvudet. Gick fram och tillbaka och kom tillslut ut på 15-20 m, Nelmi låg stabilt Höjde ytterligare genom att cirkulera och Nel låg stabilt. Avslutade passet.

I början så körde Nelmi ärevarv med bollen, sa till henne och hon var resten av passet superduktig på att komma tillbaka med bollen och avlämna den till mig. Riktigt bra!

Lägger inlärning av klass 2 momenten på paus, just nu gäller finslipning av klass 1 fram tills tävling.

Nu ikväll körde vi ett kort pass med apporten. Nelmi satt fint och väntade på kommando. Har en tendens att lyfta på rumpan trots att hon inte behöver. Lite tugg men jag knacka lite på apporten så blev greppandet fastare. Tränas vidare på.

Nosar på pinnarna...

2011-08-27T12:09:00.000-07:00

Idag bar det av till Stenungsund för agilitytävling. Tilly lämnades av hos mor. Jag öppnade bara dörren och Tilly gick raka vägen in till mammas säng och la sig. Hon märkte henne först när hon vakna :D

Väderrapporten hade utlovat strålande sol. Eller hur!? Det började med att när vi väl kom på plats så höll de på att skjuta av hjortar i närheten. Efter förra sommarens åsknedslag som skrämde mig ordentligt, så är Nelmi berörd av skott. Så hon var lite klistrig på mig. Det blev inte bättre av att värsta åskovädret kom in precis lagom till start.

Vi startade med hopp, en riktigt rolig bana. Och Nelmi gick som en klocka! :) Jag hörde att hon touchade något hinder, men alla bommar låg kvar. När det är 5 hinder kvar känner jag att "Shit vi kan gå nollad" Och efter det tappar jag Nelmi. Man ska nog inte tänka så... :D Det var en kort tunnel och jag fick inte svängt henne efter uatn hon tog hindret rakt fram. Vet att detta är en svaghet hos oss, och faktiskt så vad det just det vi tränade på sista träningspasset. Men, men... Jag var riktigt nöjd ändå!

Starten i agilityloppet var lite tråcklande och tight mellan hindrena. Jag trodde nog att Nelmi skulle riva, men nej då. Hon lyfte alla tassar så fint. Igenom hela lopppet! Vi hade så fint flyt igenom hela banan, kontakfälten satt som en smäck. Tredje sista hindret är slalom. Lätt ingång efter tunnel. Men vad händer, Nelmi missar. Hon som brukara vara säker på slalomingångar. Men jag tror jag kände vittringen av pinne igen, så jag tar på mig det, tror jag hade lite för bråttom och inte hann bromsa henne. Men en femte plats räckte det till!

Visst är det lite surt att vara så nära pinne. Men jag måste säga att jag är så supernöjd med både min och Nelmis prestation idag; vi hade ett gott samarbete på banan, Nelmi kändes koncentrerad och vi hade fint flyt genom bägge banorna. Att hon inte river ett hinder är helt otroligt! Det har nästan aldrig hänt, och dessutom 2 lopp på raken. Hoppas att detta håller i sig! Nelmi gjorde kontaktfälten så fint, speciellt balansen. Och den har vi ju tränat en del det sista. Så dagen lämnar en god känsla i kroppen.

Det blev inget filmat idag. Regnet öste ner så det var ingen idé. Men lite foto med nya kameran kan jag bjuda på.

Too hot to handle...

2011-08-23T12:37:00.000-07:00

det är namnet på vårt nya agilitylag! Förutom jag och Nelmi så är Frida & Chili, Sussie & Zoya och Sarah & Sally med. Debuten sker i Falkenberg i september. Men tyvärr är det bara jag och Sarah som kan, så jag får låna med mig Chili och springa dubbla lopp.

Sedan blir det Göteborg den 25 sep och sedan DM i oktober.

Ska bli så roligt att få köra med mina goa agilitykompisar!

Bilden som gör mig lycklig!

2011-08-09T05:01:00.000-07:00

Tycker att det känns i luften att hösten är på ingång. Börjat jobbat igen. Det första jag gjorde när jag kom tillbaka till jobbet var att ändra skrivbordsbilden på datorn till denna. Det får mig att bli lycklig!

Det är FotografDaniel.se som tog bilden på Ulricehamnstävlingen. Hon är bara för skön min Nelmi!

Planering o uppföljning

2011-08-06T12:54:00.000-07:00

Jag är grymt dålig på att uppdatera min blogg!
Jag har bara inte haft tid, trots semester och allt. Har lite många projekt som snurrar: måla om huset, bygga färdigt övervåningen innan vinter, träna, tävla...

Men jag klagar inte, jag älskar att ha många järn i elden. Men jag har knappt suttit i soffan framför TV;n denna sommar. Och det är väl precis så det ska vara.

I måndags börja jobba igen efter 5 veckors semester. Inser att det blir en höst med mycket jobb (möttes faktiskt av en lapp på mitt skrivbord där min chef hälsa mig välkommen tillbaka och hon hoppades jag haft en vilsam semester, för det blir mycket i höst...) Så för att det ska bli någon träning alls har jag gjort ett schema för träning. Både egen träning och hundträning. Så jag kommer ivartfall försöka redovisa här på bloggen veckovis vad vi gjort.

Måndag: Löpning med Nelmi samt simning. Jag och Sussie var ute och la 4 viltspår.
Löpträningen går framåt! Men det var väldigt varmt, 27 grader, så Tilly fick stanna hemma. Hade bikini under träningskläderna, så på hemvägen tog vi ett par simsträckor i sjön. Så skönt!

Tisdag: Viltspår med Sussie
Spåren var svåra, det var torrt i marken. Tilly jobbade fint och metodiskt, gick tillbaka flera gånger när hon blev osäker. På slutet fick hon eld i baken och tog klöven på vittring. Nelmi gjorde en fin start, tog de första två vinklarna och bloduppehåll fint. Men sedan gick det åt skogen :( Hamna insnurrad med linan i ett träsk. Arg på linan, arg på mig själv för att jag blev arg... Kom fram till klöven tillslut, men Nelmi var inte ens intresserad av den.

Onsdag: Kontaktfältsträning med Anna (Balans och A-hinder)
Ett kanonpass! Tränade position på nedfart med klicker. Nelmi är lite osäker på positionen. Efter 3 repetitioner så vart hon mycket säkrare, tog sedan hela balansen i en rasande fart med ett kanonfint kontaktfält! Experimenterade lite med A-hindret. Satte upp en speedbump för att reglera hennes avstamp. Ingen bra idé. De blev bara dåligare och dåligare. Plus att Nelmi stannade och försökte ta med sig bumpen med munnen. Så vi återgick till belöningsposition och hon gjorde hindret så fint!

Torsdag: Promenad med Frida
Jag och Frida planerade maten för nästa helgs agilitykurs. Vi avslutade med en timmes promenad. Divan och Nelmi har så kul ihop! Bada och sprang för glatta livet. Härligt att se dem in action!

Fredag: 2 viltspår med Nelmi, promenad efteråt
Eftersom tisdagens viltspår med Nelmi slutade nästan med en katastrof, så ville Sussie att vi skulle prova igen. Så hon hade först lagt ett kort spår. Nelmi jobbade fint, men tyvärr hade någon varit och snott klöven! Så belöningen uteblev. Nelmi fick vila en stund medan vi gick spår med Zoya. Andra spåret börja inte bra. Nelmi var ivrig, snoddes in sig i saker och tog spåret i luften istället för på marken. Det regna så spåret spred ju sig uppåt. Jag tappa modet (och nästan humöret igen) Nelmi blev mer och mer osäker när vi höll in henne. Men till slut satte hon nosen i backen och jobbade superfint! Och klöven var kvar! Hon var så nöjd och bar stolt klöven tillbaka (hon börjar gilla den!) Vi avslutade med en skön promenad i duggregnet.

Lördag: Stavgång med Baggenbälte, inslag av löpning
Beställde ett baggenbälte i tisdags och hämta ut det igår. Så idag var det dags för en premiärtur. Tilly uppskattar inte löpturerna och jag ville att hon skulle följa med. Så det blev stavgång, perfekt då Tilly måste öka farten (och matte med) Nelmi gilla hela idén med bältet och drog riktigt fint. Tyvärr funka det inte med sele på henne. Vi såg att hon såg oren ut i gången dagen innan, men tog vi av selen så trampa hon på fint igen. Så jag ville inte använda den på henne. Hmmm, gillar inte att hon har halsband heller, men då går hon korrekt iallafall. La in kortare löpsträckor, blev riktigt svettig. Det är bra med backar hemma hos mig!

Imorgon var tanken att vi ska träna agility, men jag funderar på att ta det lugnt Måste jobba på vinden hela dagen. Vi får se vad det blir.

Spring, spring!

2011-05-22T13:17:00.001-07:00

Sedan sist har det hänt en del kan man väl säga:
- Jag har gått med agilitysektorn i Alingsås BHK. Riktigt roligt och vi har massa roliga saker på schemat framöver.
- Jag har utbildat mig till agilityinstruktör (för Anita Axelsson) och håller just nu min första agilitykurs.
- Jag och Nelmi har hunnit tävla i Nybro, Kungälv och Nossebro. Tyvärr inga rosetter, men känslan blir bara bättre och bättre på banan.

Utöver hunderiet så har jag jobbat en halvtid extra de första 3 månaderna och håller på för fullt att förbereda min systers bröllop i juli. Så det har varit lite mycket…

Men nu så har jag äntligen satt mig ner för att skriva lite om kursen jag var på torsdag – fredags. Jag, Susanne och Frida åkte i onsdags kväll upp till Finnbogård för att gå en två dagars kurs för Jenny Damm. Redan i bilen upp avlöste skrattsalvorna tätt, vi var nog lite övertaggade allihopa. Vi har haft helt fantastiska 2 dagar! Jag har lärt mig massor! Anteckningsblocket är fullt med anteckningar. Men det viktigaste jag tar med mig är nog Jennys ord: Lita alltid på din hund! Nelmi blir ju alltid splat-galen i närheten av en agilitybana. Mitt svar på det är att bli lugn, för att tagga ner henne. Nu har jag lärt mig bättre. Jag blir själv igång taggad och vill istället bara ut och köra! Jag har en fantastisk hund som alltid kör järnet på banan. Att hon sedan är en krokodil som springer runt, runt med leksaken kan vara något frustrerande (och pinsamt). Men Jenny har lärt mig små knep. Och nu förstår jag att ha en lite galen hund också har många fördelar!

En annan sak är att jag har lärt mig springa fort, fort på banan. Innan har jag alltid sprungit jämsides eller strax bakom Nelmi. Jenny har en helt annan stil, hon ligger alltid före hunden på banan. Att göra det med Nelmi kräver att jag lägger i en växel. Jag sprang tills jag höll på att spy. Att sedan hinna handla också var inte det lättaste. Men till slut fick jag till någon form av det i vartfall. Som Jenny sa: Det är inte så viktigt att springa rätt, bara det går fort! :D
Den enda nackdelen med detta är att Nelmi börjar slarva på banan för att komma ikapp mig. Den blir lite plockepinn av hindrena ibland. Men ytterligare en sak att ta med sig från Jenny; om det dyker upp ett problem så säkrar jag inte och väljer ett enklare sätt, jag tränar tills det sitter. Så jag får ta med mig detta och träna det separat.

Om jag var agilitybiten innan så vet jag inte vad jag är nu! :D Att sedan få ha med sina underbara vänner som hejar och tror på en gör hela upplevelsen så mycket starkare. Ni är bara för goa, Frida och Susanne! Tack! Detta gör vi om, eller hur!!
Nej, det får räcka så här, jag måste ta hand om min kropp med en varm dusch och Back-on-track saker. Jag har fortfarande en träningsvärk som heter duga… (Blev inte bättre av att jag gått med röjsågen hela dagen)

Första gången för viltspår!

2011-02-06T11:46:00.000-08:00

Idag gav jag och tjejerna oss av till Fölene, hem till Frida och Johan. På schemat stod det viltspår! Första gången för oss alla tre. Vi började med att lägga spåren och gick sedan in och fikade medans de fick ligga till sig. Först ut var Chili. Johan gick spåret med Chili och jag och Frida följde med för att titta. Chili är ett riktigt proffs!

Därefter var det Nelmis tur. Jag misstänkte att hon skulle klara det galant men att det skulle gå med en rasande fart. Och ja, det var en bra sammanfattning. Men när vi skulle starta vid "skottplatsen" så drog Nelmi istället på mitt och Fridas spår (vi hade gått en bit ifrån, ute på åkern längs med spåret) Jag fick stoppat Nelmi och hon kom tillbaka till mig och jag ledde lite fint in henne på rätt spår. Då fatta hon direkt, sedan bar det av med full fart. Jag hade svårt att hänga med. Spåret var ca 180 m med en 90 graders vinkel på slutet. Väl framme vid klöven vart hon super stolt då hon fick en massa beröm. Men klöven var hon inte så intresserad av. På väg tillbaka fortsatte hon att spåra, helt inne på sin uppgift. Ja, man kan säga att Nelmi gilla det skarpt!

Sedan var det Tillys tur. Johan hade lagt ett enkelt rakt spår på ca 80m. De få gånger hon har gått personspår har hon gått 2 m, stannat och vänt sig om. Jag har fått vänta ut henne och tillslut har hon fullföljt spåret. Men eftersom jag aldrig sett henne spåra vilt i skogen så trodde jag inte att hon skulle visa något intresse. Så fel jag hade!! När vi kom fram till "skottplatsen" åkte nosen i backen. Sedan bar det av! Hon stannade till ibland och jag gjorde misstaget att berömma henne precis när hon stanna till och tittade på mig. Men det var bara att vänta någon sekund så fortsatte hon spåra. Tilly var så stolt när hon hitta klöven! Och jag och Frida berömde henne massor. Sedan bar hon klöven hela vägen tillbaka. Ville inte släppa den ifrån sig! Den var så mumsig!

Jag var rörd över att se Tilly arbeta så fint. Och jag skäms lite över att jag inte trodde hon skulle gilla det. Tilly förvånar mig igen, hon är outgrundlig den hunden.

Tillys och Chilis intresse för klöven gjorde att Nelmi också blev intresserad. Så tillslut ville hon också bära runt på en klöv. :D

Sedan bar det av på en långpromenad. De bor så fint, Frida och Johan. Deras gård är omgiven med stora åkerfält. Och det bästa var att snön var borta. Chili och Nelmi sprang och sprang och sprang. Man får lyckokänslor att bara se på dem. Tom Tilly fick lite spring i benen. De var två genomleriga men mycket lyckliga hundar som åkte hemåt på eftermiddagen.

Det går bra nu...

2011-02-04T12:24:00.000-08:00

Efter 2 månaders vila har vi äntligen kommit igång med agilityträningen igen! Och Nelmi måste ha vilat sig i form. För vad hon går! Full fart och sådant fokus.

Vi har hunnit med 2 tillfällen denna vecka och det har bara gett mersmak. Vi har fokuserat på kombinationer där hon får hoppa på böjt spår. Jag vill ha upp smidigheten och att hon kan korta sig mer.

Vi har även tränat kontaktfält på balansen. Sista tävlingen hoppa hon av högst upp på nerfarten bara för att jag var på efterkälke. Och det var tydligt i onsdags att hon inte riktigt har förstått uppgiften. Men redan idag har hon fattat galoppen. Jag kan stå still på mitten och skicka henne. Jag kan göra det som en inkallning. Svårare var det när jag sprang förbi henne, då kunde hon inte hålla sig. Hon gjorde kontaktfältet rätt, men jag vill inte att hon rör sig frammåt förrän hon fått kommando. Men hon kom på sig själv och gjorde om det rätt. Sötnosen!

Jag måste visa en film från en av kombinationerna. Korta tunneln rullar iväg under A-hindret. Trots detta lyckas Nelmi springa igenom den 2 gånger när jag ber henne. Och jag får ett skrattanfall, glömmer handla... Ja, ni får se själva...

En skön känsla

2011-01-31T13:24:00.000-08:00

Igår var vi iväg på agilityträning i ridhuset. Där träffa jag Tobias och vi prata om när vi sist sågs och konstatera att det var länge sedan. "Men, sa jag, så blir det när det är svinkallt, massa snö och det inte går att träna. Jag har inte tränat agility sedan december."

"Ja, sa Thobias, visst längtar man efter varmare väder." Sedan börja han greja med telefonen. "Så här varmt och skönt var det i sommras" och så visa han bilden ovanför. "Tänkte det var en bra bild att visa innan träningen" flina han. "Kommer du ihåg känslan?" Om jag gör!! Sedan körde vi järnet, Nelmi och jag. Ett bra träningspass!

Estradpondus

2011-01-28T13:57:00.000-08:00

Kraschat i soffan efter en hektiskt vecka och landande med dåligt samvete. Jag har för tillfället en halvtidstjänst extra på jobbet, och det känns. Det är ett projekt som ska hålla på till mitten av mars. Det är spännande, lärorikt men ärligt... slitsamt.

Det dåliga samvetet kommer av att det har tyvärr gått ut över hundarna denna vecka. I tisdags drog jag till Stockholm direkt efter jobbet. Gick en kurs i "Kroppen, rösten och estradpondusen". Så roligt! Kursen handlade alltså om att öva sig på presentationsteknik. Aldrig hade jag trott att jag skulle sitta och läsa Rödluvan inför en grupp vuxna människor :D Nåväl, inte visst jag vad estradpondus var innan, men jag tror jag skymta lite hos mig nu...

Jag kom hem från Stockholm sent på onsdag kväll till ett hus med 13 grader som inomhustemperatur. *suck* Hann inte elda i spisen då jag prioritera ett par timmars sömn innan det var dags att gå till jobbet igen. Tjejerna var hos min mor när jag var i Stockholm. Hon är en klippa, ställer alltid upp! Men att gå ut och motionera hundarna är inte hennes grej. Så jag känner att de har inte fått röra på sig så mycket som de behöver. Eller riktigare sagt, som Nelmi behöver. Tilly hon har inte ont av att ta det lugnt! :)

Men det blir till att kompensera detta i helgen. Imorgon blir det lydnadsträning med Sussie och Lisbeth. Och på söndag blir det nog att åka på ridhusträningen i agility. Vi har inte kört sedan december! Är övertygad att Nelmi kommer bli lycklig. Om jag lägger till två långpromenader också så är jag nog förlåten... :)

Årets första lydnadslektion

2011-01-19T12:16:00.000-08:00

Kors i taket! Ett nytt inlägg idag med! :)

Idag var tanken att vi skulle haft agilitylektion. Hade planen fått en dag till med töväder hade det nog gått. Men, men nu fick det bli lydnad istället. Tur att man har en så go tränare! :)

Vi ville fokusera på fotgåendet, för det är det som behövs mest. Och utan det spelar det ingen roll hur de andra momenten går. Under eftermiddagen märkte jag att Nelmi nu gått in i höglöp. Det har varit lite av en porrstudio här hemma... Så jag undrade om hon skulle kunna fokusera idag. Men det var inga problem! Vi fick beröm för fokus och för vår attityd. Bitarna börjar falla på plats! Men som jag skrev igår så är hennes position lite för långt ut och för långt fram. Här kommer punkter på vad vi ska tänka på och vad vi ska träna:

- Mindre kläder på överkroppen. Ha ha! Det är sant! Men jag förstår poängen. Har jag bylsiga kläder så ser Nelmi mitt ansikte sämre vilket medför att hon flyttar fram sin position. Så ja, då får man frysa istället :)

- Fortsätt med fokusövningar. Lägg in raksträckor - 10 m. Öka sedan successivt, målet är 50 m

- Belöna när Nelmi förflyttar sig spontant bakåt i sin position under fotgåendet.

-Belöningsplacering. Godis/ leksak tas bakom ryggen. Godiset ges nära kroppen. Fortsätt gå tills du har godiset i rätt läge, då stannar du och ger godiset.

- Träna också vänster snurr, sidförflyttningar och backa vid sidan.
Tänk på hur fötterna förs vid sidförflyttningen. Backa med små steg, korrigera med vänster axel för att få in baken.

- Platsliggning.Tyvärr låg inte Nelmi still idag, dessutom gnydde hon en hel del. Det brukar hon inte göra. Vi har i läxa att träna detta med störning, precis som vi gjort i fotgåendet. Och mycket miljöträning. Vi ska även prova med extern belöning bakom.

Jag och Susanne har satt som mål att tävla i april. För att sparka oss i baken och komma igång med träningen ordentligt.

En annan kul grej är att vi kom med på en 2 dagaras läger för Jenny Damm i maj! Ska bli skoj!

Tillbaka...

2011-01-18T13:41:00.000-08:00

Efter att ha läst Mias blogginlägg om "Våga vägra bloggdöd" så tar jag mig i kragen och gör ett försök att få till ett inlägg! :)

För att ge en ursäkt för min långa tystnad så beror det på att det inte har hänt så mycket. Ursäkten är tam då den inte är riktigt sann :) Visst, det har inte varit så mycket träning. Men många andra aktiviteter har vi hunnit med. Sköna långpromender med vänner under julledigheten, shoppat och hejat på MyDog. Vi har ju faktiskt tävlat oxå. Det hade jag nästan glömt av. Det var i december i Götene. Resulterade i 2 diskar, men det fanns frekvenser jag var riktigt nöjd med.

Sedan har vi alla 3 börjat på en kurs för Emelie Cajsdotter. Just nu vårt ljus i tillvaron. (Är så jäkla trött på snön... ) För er som inte vet vem Emelie är så föreslår jag en googling. Kan varmt rekommendera hennes böcker. De berör och lämnar en med många tankar och funderingar.

Ikväll har vi varit iväg och kört ett lydnadspass med Susanne och Blossa. Igår var jag lite orolig för Nelmi, hon var slö och inte riktigt sig själv. Men hon löper och jag misstänkte att hon dessutom var urtråkad. Så kanske ett träningspass kunde få fart på henne? Jajjemen! Vilken attityd! Vårt fokusarbete har gett resultat! Nu släpper hon inte fokuset från mig, men däremot glömde hon istället av sin position en stund. (Vilket hon annars är mycket noga med) Men under passet korrigera hon sig och förstod att man ska ha fokus + position. Även om Susanne står jämte och leker för fullt med leksaken. Vi avsluta med en platsliggning och tror det eller ej! Nelmi låg helt still!! Ja, kanske vi kan ge oss ut på banan snart... Lite mer träning...Men jag har mersmak för lydnaden nu!

Avslutar med en film från tävlingen i Götene

Mina snömonster!

2010-12-03T13:03:00.000-08:00

Vintern är här, med besked! Har fullt upp med att bära ved och skotta. När jag kommer hem från jobbet så har det varit 14 grader inne denna vecka. Brrrr...
Men idag har det varit lite varmare. Jag och tjejerna tog en lång härlig promenad mitt på dagen. Riktigt skönt.

Nelmi har på bilden på sitt nya fina röda Hurtta täcke. Det fick godkänt av henne, för det gick att springa snabbt i :D

Hon fick det och en nomesele eftersom hon uppförde sig exemplariskt på Blå Stjärnan i onsdags. Jag var lite orolig för henne. Hon har fortfarande inte löpt, det är över 2 månader sedan nu. Och så hade hon fått fula blåsor på det privata stället. Var rädd för att det var något knas med äggstockar eller livmoder. Så vi gjorde ett ultraljud. Allt såg bara fint ut, skönt. Vetten gjorde ett utstryk för att ta reda på vart i löpcykeln hon var. Det visa neutralt, dvs hon är inte påväg in i löp. Skumt. Men nu har jag gjort vad jag kan. Tycker hon har varit lite låg det sista. Jag avvaktar och ser, annars får jag kolla andra värden med blodprov.

Men det är underbart att ha med sig Nelmi. Hon charmar alla och står/ligger helt still när de undersöker henne. Vetten använde ett liknande verktyg som gynekologen har. Nelmi rörde inte en min, fastän det måste ha varit obehagligt. Samma sak på ultraljudet, jag höll hene i frambenen och en annan i bakbenen, hon var tvungen att ligga helt utsträckt på rygg i 10 min. Men hon fick mycket klappar och godis av alla, det tyckte hon var så fin och väluppfostrad. Man blir glad som matte.

Förra helgen var första gången för oss att träna rapport. Det vara mest teori denna gång, men vi prova att göra ett skick. Nelmi satte av med fin fart, bägge hållen. Tror detta kan vara en ny favorit för Nelmi. I vecka fick vi sällskap av Susanne med Zoya och Blossa. Provade att göra skick igen, Nelmi fattade med en gång var det handlade om. Susanne gick iväg med henne och de kunde se mig. Nelmi kommer rusande och sätter sig i fot position. Då förflyttar sig Susanne utom synhåll. Nelmi fattar meden gång och sätter av med en j-kla fart på marsch-kommandot. Hon älska det!

På kvällarna har det blivit en hel del klickerträning. Tilly hållerpå att lära sig att lägga frambenen i kors. Hon är så söt! Måste filma henne... Nelmi har lärt sig att buga. Nu hållervi på att lära henne att ta på sig min foppa-tofflor och gå ett par steg med dem. Vi började igår. Men ska filma detta när vi kommit en bit.

Må väl i kylan!

Catch up!

2010-11-18T11:09:00.000-08:00

Oj, det har gått en hel månad utan ett enda inlägg...

Så jag tänkte ta det kortfattat, för lite har hänt (när jag tänker efter)

Tilly har blivit ordentligt utredd. Hon hade ju lite förhöjda levervärden när hon gjorde operationen i augusti. Så därför tog vi ett nytt prov för ett par veckor sedan. Det visade sig att värdena ytterligare hade gått upp lite, men fortfarande låg hon på gränsvärden. Hade lite diskussioner med veterinären om vi skulle gå vidare och utreda eller ej. Men vi båda kom fram till att det var det bästa. Så vi fick en remiss till Blå stjärnan i Gbg. Där gjordes ett ultraljud av levern och allt såg bara fint ut. Faktum är att de tittade igenom alla organ i buken, och allt var bara bra. Så skönt!

Vi har hunnit med lite agilitylektioner. Det har inte blivit någon träning därimellan men kanske har det varit bra. För Nelmi har gått som en klocka! Varje lektion har slutat med ett lyckorus! :) Äntligen har min tajming suttit som en smäck ... he he

Upp till bevis! I helgen tävlade vi i Varberg. Taggad till tusen! Första loppet var Hopp och banan kändes enkel. Det har verkligen varit bra för mig att träna på klass 2-3 banor. Startfältet var 105 ekipage och det blev många nollor. Vi gjorde ett kanonlopp! Snabbt och samarbetet var på topp, dock lite vida svängar. När kom i mål var jag överlycklig, vi hade nollat! Gick som på rosa moln i en timme... tills jag träffar Elin som gratulerar till ett fint lopp men tyckte det var synd att vi rev. VA!? Rev vi? Lajo sa vilket hinder det var och att bommen föll när vi redan var på nästa hinder. Vad besviken jag blev... vi hade fått en pinne annars. Konkurrensen var stenhård, vi skulle ha hamnat på en 9:e plats med våra 26 sek. Nu hamna vi istället på 21:a plats, men bäst placerad bland 5-felarna (alltid tänka positivt ;) Nästa lopp var både jag och Nelmi trötta och samarbetet var som bortblåst. Sluta med att Nelmi sprang upp 3 ggr på balansen när jag skicka henne mot slalom. *skratt* Men hon var hur lycklig som helst ändå.

Vi har även haft en avstämningslektion på lydnaden. Nelmi var inte alls på humör den dagen och låste sig på apporten som låg i gräset. Fokusen är inte den bästa i fotgåendet. Hon bryr sig inte så mycket om andra hundar, men leksaker... då blir hon tokig. Platsliggningen fixade hon inte, även om Emelie tyckte att hon var mycket lugnare. Så detta har stått i fokus under träningen de sista 3 ggr. Till min hjälp har jag haft Susanne och Zoya. Igår tränade vi igen och tro det eller ej Nelmi låg blickstilla och tyst i 3 minuter! Í två platsliggningar! Härlig känsla. Vi har kört mycket fokusövningar och Nelmi börjar förstå att hon inte ska släppa mig med blicken hur mycket än Susanne retar henne med hennes älsklingsleksaker. Det går framåt!

Ja, det var det hela i korta drag. Lovar att blogga lite oftare...

Min lilltjej blir 3 år idag!

2010-10-17T13:17:00.001-07:00

Min fina lilla tjej blir hela 3 år idag. Herregud vad tiden går fort!

Önskar Ivra, Molly, Sigge, Isa, Ymer, Elmo och Dexter (Nelmis syskon) ett stort grattis på födelsedagen!

Långhelg på Öland

2010-10-11T13:30:00.000-07:00

Håller tummarna

2010-09-28T12:28:00.000-07:00

Ligger i soffan med Nelmi över mig och samtidigt datorn i knät. Lite svårt att skriva :)
Nelmi är som ett plåster på mig idag. Kanske för att jag känner mig ruggig, har nog en förkylning på gång. Har hällt i mig vatten, alvedon, enchinacea och multivitaminsbrustablett. Kanske för att tjejerna inte fått någon promenad idag. Nackdelen med att vara själv, ingen som kan ta dem på en tur när man inte mår bra. Och det ger mig dåligt samvete.

Men min lilla kur kombinerat med en god natts sömn ska nog skrämma iväg baskeluskerna. Imorgon är det KM i agility, så då måste det finnas spring i benen!

Det finns en förklaring till. Kanske beror Nelmis klängighet på att hon är på väg in i löp? Tilly började i helgen, och Nelmi brukar dra igång en vecka efter. Så jag går och håller tummarna för att hon ska vänta ett tag. För på lördag är det DM i Kungälv. Vill så gärna vara med...

Tilly 7 år!

2010-09-21T12:21:00.000-07:00

Igår fyllde Tilly 7 år!
Det roliga är att hon är mycket yngre nu än när hon kom till mig, både psykiskt och fysiskt. Ju äldre hon blir desto mer leker hon, gör bus och blir finare i kroppen. Mycket konstigt :)

Eller snarare är det så att det har tagit sin tid att få henne på rätt köl. Det är inte samma hund som lämnades över till mig för 5 år sedan. Då en livrädd hund som det tog 3 dygn att få kontakt med. Hon var i så dåligt skick så att hon började hosta på promenaderna Jag läste på nätet och misstänkt hjärtfel. Men efter en check hos vetten visade det sig att hon bara var i så dålig kondition.

Min älskade Mamma Mu! Hon fick lite vom dagen till ära.

Ikväll har jag tittat på SVT Play. Igår gick det nämligen ett mycket intressant avsnitt av Vetenskapens värld: Hunden - så blev den vår bäste vän.
Det handlar om människans och hundens relation, hur vi kommunicerar med varandra på ett mycket unikt sätt som vuxit fram genom årtusenden. Många spännande inslag men mest gillade jag nog BC som kunde över 300 ord! Men inte bara det, visar man henne en bild på en leksak så springer hon och hämtar det som bilden föreställer. Detta tyder på ett abstrakt tänkande som man inte ens visste att hundar klarade av.

Min egna reflektion av programmet var att det helt underminerar vissa hundtränares filosofi om att vi måste kommunicera på hundars vis för att de ska förstå.

Om ni inte såg programmet så kan jag varmt rekomendera det! Sök på Vetenskapens värld på SVTPlay - del 5

Falköping Dag 1

2010-09-18T12:36:00.000-07:00

Idag fick vi alla kliva upp i ottan. 03.45 ringde klockan. *pust* Och jag som är morgontrött...
I mörkret styrde vi kosan mot Falköping i sällskap av Vaken på P3. Det gick mycket snabbare att köra än vad jag trodde, kanske för att vi var mer eller mindre ensam på vägen.

Vi startade dagen med ett Agility lopp. Banan kändes enkel, en S-bana och inga konstigheter, men desto mer fartfylld. Jag kände mig lugn och tänkte "Detta klara vi utan problem". Hm... Andra hindret var däcket, och ett däck med silvertejp hängandes i kedjor. Nelmi missbedömer totalt och hoppar i ramen. Jag stannar upp mycket kort, men bestämmer mig fortsätta utan avbrott. Resten går riktigt fint. När jag kom i mål så kändes det som att vi gjort ett felfritt lopp förrutom det där j-kla däcket. Men när jag nu tittar på filmen så blir jag lite osäker. Jag kommer ju något efter vid A-hindret än planerat (pga att jag stannar till ngt), så det ser ut som att hon hoppar kontaktfältet. Detta står på träningslistan under vintern. Sedan är det svårt att säga, men även kontaktfältet på uppfarten av balansen ligger på gränsen. Men jag är nöjd över att jag faktiskt notera risken vid banvandringen. Att jag sedan inte gör som jag tänkt (vinkla till henne) är en annan sak :) Farten var lägre än förra helgen, kanske för att jag diskar mig så tidigt i loppet, men desto mer kontrollerat kändes det.

Dags för Hopp 1. Denna bana kändes riktigt klurig. Många svåra vinklar. Men det kändes lite spännande, hur skulle det gå? Vi tränade svårare vinklar i onsdags, men det är skillnad på träning och tävling... Men det går riktigt bra! Tyvärr en rivning på hinder 3. Och så här i efterhand blir jag arg på mig själv att jag inte gav henne ett tajt-kommando. Så jag tar på mig den rivningen. Detta är 3 tävlingen i år där det är slalomingång efter säcken. Sista gången så vann vi. Jag tänkte bromsa upp henne något, men när hon kommer ut ur säcken så ser jag att hon har fokus direkt på ingången. Så jag låter henne jobba själv. Men hon missar första pinnen. Så det blev en vägran. Resten går sedan riktigt fint! Supernöjd med detta lopp! 10 fel och en 16:e plats.

Kl 10 var vi färdiga för dagen! Men jag stannar en stund och tittar på kompisarna. Vid 11-tiden styr vi kosan hem. På hemvägen får jag en idé att åka förbi min favorit inredningsaffär i Alboga - http://www.storegardencountryliving.com

Så jag ringer min mor och undrar om hon vill göra mig sällskap. Det roliga var att hon hade funderat att åka dit själv dagen innan. Vi brukar åka till Sarah minst 3 gånger om året, det är tradition. Jag ville så gärna dit då jag visste att hon hade premiär för att börja sälja kläder också denna helg.

Medans jag väntade på att mamma skulle komma så körde jag ut i skogen i Alboga och hittade en underbar liten skogsstig. Vi gick en bra bit, men när stigen började smalna av mer och mer så vände vi.

Efter lite shopping så fikade vi på Storegårdens Café. Jag åt nybakta scones med sylt, grädde och ost tillsammans med en stor kopp the. Mums! Sedan gav vi oss av hemåt. Trötta och nöjda med dagen!

Höstens nya vanor

2010-09-16T11:07:00.000-07:00

Pigg, pigg, piggelin!
Ja, det är jag det! Vanligtvis brukar jag stappla in på kontoret, alltid lite för sent, och får inte upp ögonen förrän jag hällt i mig minst 3 koppar kaffe. Samma sak under eftermiddagarna, det är med nöd och näppe som mina tjejer får sin promenad de dagar jag jobbar i stan. Kvällarna brukar jag krascha i soffan och lagom tills det är dags att uppsöka sängen, ja då blir jag pigg.

Men nu har det blivit ändring! Sedan jag kom tillbaka från semestern så har jag slutat ta bilen till jobbet utan åker nu tåg istället. Jag började mest av ekonomiska skäl, det klingar gott i kassan med att byta till tåget. Varför jag inte har gjort det innan? Jag fått för mig att det tar längre tid. Och dyrbar tid med hundarna vill jag inte offra. Men sanningen är den att det går på ett ut, om jag tar regiontåget vill säga. Men inte kunde jag tro att jag inte bara sparar pengar, utan också skulle bli så mycket piggare.

En annan orsak till mitt mer energiska jag kan vara läsglasögonen. Ja, jag vet! Ålderstecken. Men jag är j-kligt snygg i dem. :D Sitter man minst 8 timmar om dan framför skärmen så är det bra om man ser ordentligt. Jag har tom börjat läsa böcker igen! Numera faller inte ögonen igen efter en sida, tänk vad ett par glasögon kan göra. Jag är sysselsatt på tåget.

Men det är inte bara jag som känner mig full av energi. Både Tilly och Nelmi har fullt med spring i benen. Idag på våran tur så sprang Nelmi med sådan fart så att det var med skräckblandad förtjusning jag såg henne flyga över stock och sten. Men det finns nog inget annat så får mig att få ett sådant lyckorus som att se Nelmi sträcka ut i full fart, hon är som ett brunt streck mellan träden. Och vad hon njuter. Våra promenader har blivit längre, så vi alla börjar komma i fin form.

Två träningspass har vi hunnit med i veckan. Först i måndags med Mikaela och Gnistra. Vilket pass vi alla fyra fick! Vi fick ihop en rolig bana med lite svåra svängar och trixiga slalomingångar. Igår hade vi lektion för Emelie. Hon hade satt ihop en bana med högrisk för rivningar. Hindrena stod tätt och vinklarna var svåra. Visst rev Nelmi vissa hinder. Men mycket färre än förväntat. Det var en riktigt rolig lektion och Emelie verkade nöjd med oss.

I helgen bär det av till Falköping. Ska försöka behålla den där sköna känslan från träningarna i veckan.

Problemet löst?

2010-09-11T13:39:00.000-07:00

Kan bara konstatera att problemen på agiltybanan är... inga
Utan det handlar helt enkelt om mitt huvud.

Jag har funderat och funderat på varför det gått så dåligt de 2 sista tävlingarna. För inget har fungerat, kontakten mellan mig och Nelmi har varit noll. Jag har spekulerat om Nelmi kanske ska in i löp, så kanske det ifs är. Men det stämmer inte. För så fin kontakt vi har haft tex i lydnadsträningen. Och agilityträningarna har gått bra.

Så jag kom till slut fram till att det enbart handlar om mig. Jag har för det första inte jobbat tillräckligt under loppen. När Nelmi kommer farandes som en kanonkula har jag slutat jobba. Jag har försökt lugna henne istället för att styra henne. Helt fel taktik som bara gör Nelmi mer frustrerad

För det andra, som nog har varit det största felet, så har jag inte trott på oss. Kalla det nerver, prestationsångest. Men om man går in på planen och tror att det ska gå åt skogen så är det inte så konstigt om det gör det. Jag borde verkligen veta bättre... Men lätt att säga, något helt annat att göra.

Så igår kväll bestämde jag mig för att tävla idag. Mitt mål vara att gå in på planen med rätt attityd, "Vi kan det här" istället för "Den där svängen klarar vi aldrig". Jag ville att vi skulle ha en fin kontakt på planen, vi skulle vara ett team. Allt annat kvittade.

Vi lyckades uppnå detta... och lite till! :D

Första loppet var Agility

Jag är sååå nöjd med detta lopp. Lite synd att vi får 10 fel på kontaktfälten. Det resulterade i vart fall i en 6:e plats. Mest nöjd är jag med farten. Vi sprang på 27 sekunder, referenstiden var 48 sekunder. Ettan hade 29 sekunder och 5 fel. Den bästa tiden efter det var på 37 sekunder.

Sedan var det dags för Hoppklassen

Ja, man kan säga att jag tappade fokus vid tunneln :D Och jag hann inte riktigt återta den under loppet. Men det var ett lärorikt lopp! För trots att Nelmi håller på att ta fel hinder flera gånger så ger jag inte upp. Jag fortsätter jobba och Nelmi blir då inte frustrerad, hon lyssnar! Trots detta får vi den näst bästa tiden i hela klassen! Dock blev konsekvensen 2 rivningar, 10 fel. men vi slutade 7:a. Helt ok!

Jag är mycket nöjd med dagen! Jag uppfyllde min målsättning... och lite till. Bonus var att domaren kom fram i pausen och sa "Vad duktiga ni är" Det värmde! Och var mycket välbehövligt ;)

Lyckat lydnadspass och ett tips

2010-09-10T11:03:00.000-07:00

Fredag och äntligen helg! Liggandes i soffan med 2 tjejer på vardera sida, tittandes på Idol. Livet kan inte bli så mycket bättre. Jo, kanske tända en brasa också, ännu mer mysfaktor.

Veckan har mest bestått av jobb. Men vi tränade agility i onsdags med Linda & Bianca och Mikaela & Gnistra. Nelmi gick fint, fina slalomingångar och inga rivningar. Men lite tendenser att köra sitt eget race dock. Hon stressar upp sig lätt och hon har så mycket energi just nu. Så det gäller att jag ligger på henne som bara den, vilket jag har lite svårt för. För jag får absolut inte ligga på henne över hindrena, för då river hon lätt. Ingen enkel match för mig, som redan innan har problem med tajming. ;)

Igår var vi först ute och gick 5 km (Nelmi springer minst det dubbla). Men Nelmi var fortfarande full av energi när vi kom hem. När hon förstod att jag tog fram klickern så stod hon och hoppa på stället. Vi gick ut och körde lite lydnad. Tillslut blev jag full i skratt. Nelmi brukar ju älska att leka med sina leksaker, och visst, hon sprang och hämtade den och kastade den sedan på mig. Hon tyckte det var roligare att träna än att belönas. Vilket pass vi fick! Sådan intensitet! Alla moment satt som en smäck. Läggandet under gång funkade, hon kastade sig ner. Sist var det ju som en sengångare som la sig. Även platsliggningen funkade. det var skymning men Nelmi låg fint i 1 min och 50sek, sedan såg jag att hon började bli orolig, så jag bröt innan hon reste sig.

Ja, just det. Vi har kört platsliggning med Bianca, Gnistra och Tilly de sista 2 gångerna vi tränat agility. Och Nelmi ligger fint. Vi kör lite kortare avstånd, ca 10 m och de ligger 1,5 min. Men det går framåt!! Det syns att Nelmi blir säkrare och säkrare.

Nu till ett tips!
Fodret jag använder har en zip-it funktion på säcken (eller vad det heter) så att man kan stänga den, så att säga :) Men de sista gångerna så har den gått sönder vilket har gjort att när jag kommit till slutet av säcken så har inte fodret luktat helt ok. Hundfoder är fett, och fett härsknar i kontakt med syre. Men så hitta jag den här foderbehållaren på Jordnära.

Snygg och mycket praktisk! Det fiffiga är att på ovansidan är det en mindre lock och den har hjul. Kan varmt rekommenderas

Middagstjuv och dilemma

2010-09-05T11:44:00.000-07:00

Jag måste säga att jag är lycklig lottad med 2 underbara hundar! För det mesta uppför de sig väl, även om Nelmis energi ibland kan vara uttröttande och Tillys tjurskallighet kan gå en på nerverna. ;) Men det är allt två fina tjejer jag har.

Och så har jag lilla Tuva, henne måste jag ha fått för mina synders skull. Hon är ljuvligt söt, men hon gör så att jag får mer och mer gråa hår. Hon river på allt, hon öppnar skåp, speciellt till soporna och sprider matrester över golvet. Hon diar både Tilly och Nelmi så fort hon får en chans. Galastop för att stoppa mjölkproduktion är j-kligt dyrt! Ja, hon går knappt att ha inomhus. Men hon är en j-kel på att jaga möss. Även om hon jämt placerar dem så att jag håller på att trampa på dem.

Ikväll blev jag vansinnig på henne. Jag skulle bara ta en dusch innan jag skulle laga mat. Var sååå hungrig. När jag kommer ut ur duschen sitter Tuva på golvet och mumsar på min middagsmat. Jag hade lagt en kycklingfilé, väl försluten i en påse, på diskbänken. J-kla katt! Det var bara att åka upp till pizzerian istället.

Igår var vi iväg och tävla i Stenungsund Vi är inne i en period där det bara inte fungerar för oss. Nelmi känns uppspelt och vi har ingen bra kontakt på banan. Har funderat på vad det kan bero på. Hon kan vara på väg in i löp, vilket kan förklara det hela. I onsdags träna vi på Vinna. Nelmi var precis likadan som på tävling i första rundan. Men sedan gick hon som en klocka. Provade att köra olika banor för att se om hon lyssna, och hon var hur lyhörd som helst.

Hemma är hon lite av ett plåster på mig, i skogen flyger hon och far som en tokig. Hon har hur mycket energi som helst. Så fort hon får en chans så rider hon på Tilly. Hon är helt enkelt inte riktigt sig själv.

Idag skulle vi ha tävlat i Uddevalla. Men jag bestämde mig för att hoppa det. Inte bara för att det inte riktigt funkar för oss. Jag behövde få färdigt norrgaveln här hemma innan hösten kommer ordentligt. Och idag var det perfekt väder. Jag hann nästan färdigt idag, ska bara riva ställningen och sedan måla det sista.

Nu till dilemmat. Det kanske är så att Nelmi behöver en paus från agilityn, och då framförallt tävlingsbanan. Men om det nu är löp på gång, så kommer det ju naturligt. Men tävlingarna slutar i början av oktober. Så skall jag tävla fram tills löpet kommer, eller ska jag pausa nu. Med risk för att vi inte kommer ut på någon mer tävling i år. hmmm...

Tävlingen vi helst glömmer...

2010-08-30T11:46:00.000-07:00

Ibland går det upp... och ibland går det ner. Och i lördags var det verkligen bottennapp...

Ingenting gick vägen. Vi var i Borås och tävla. I första loppet misstolka Nelmi mig och hoppar över första hindret. Så vi var diskade innan vi ens hann starta. I andra loppet så ramla hon av balansen, som var tredje hindret. Som tur var fick jag upp henne på balansen igen, med samma fart :) Så hon blev inte rädd, men upprörd. Precis som loppet innan så förstår hon att det blev fel och springer runt som en hysterisk virvelvind över banan. Det blir inte bättre av att de glömt lägga kopplet i mål. Så där står jag och får hålla Nelmi i nackskinnet istället för att belöna henne (vilket hon hatar). Som tur var körde Sara loppet före mig, så hon sprang o leta reda på det. För det fanns ingen funktionär i sikte.

Nu var jag riktigt bedrövad, och jag vill be alla mina vänner om ursäkt så här iefterhand för detta. Men vi hade en öppen klass i hopp kvar. Jag kände verkligen ingen lust för att springa något mer denna dag. Men jag tar mig i kragen. Det börjar bra, snygg start med 3 hopp hinder, in i kort tunnel, där efter in i slalom. Hon tar ingången så fint! Men efter 4 pinnar går hon ur och ställer sig o tittar på mig!? Nelmi har aldrig gått ur slalom på det sättet. Hon kan missa en pinne mitt i för att hon har för hög fart eller i slutet för att hon är för ivrig. Jag får ta tillbaka henne och ta om, men då blir hon frustrerad. Så efter slalomen fortsätter vi och vid däcket hoppar hon i ramen i stället. *suck* Denna gång tar vi oss genom banan, jag springer och säger "Lugn Nelmi" "Bra Nelmi" hela tiden. Men hon lyssnade på mig, ingen virvelvind. I mål så får hon ordentligt med belöning.

Jag hade inte hunnit äta något under dagen, det var kort tid mellan lopp 2 och 3. När jag ska gå och köpa en hamburgare så får jag reda på att de är slut. När jag lite senare ska köpa kaffe så fanns det inga muggar kvar. Man kan säga att allt går emot mig denna dag. Just det, vi stötte på en älg på vägen dit också...
,
Jag var vid väldigt gott humör vid början av dagen, men blev bara mer nere i skoskaften ju längre dagen gick. Även om vissa saker var ren otur (balansen, kopplet) så var inte Nelmi sitt vanliga gamla jag. Jag vet inte om det var för att jag hade varit bortrest i 2 dagar eller för att det var åska i luften... eller så har hon löp på gång. Hon är ivartfall som ett klistermärke på mig just nu.

Usch vad jobbigt det är att ta motgångar... men nu har det lagt sig lite. Min bästa vän gjorde en fin sak idag när han fråga hur det hade gått i helgen och jag berätta om allt som gick fel. Han tog fram föregående inlägg och sa bara "Ni kan! Där är beviset" Tack!!

Vill sist men inte minst gratulera till alla fina prestationer som mina vänner gjorde;
Lotta & Poppy tog hem 2 st första vinster! Sara och Inez kom 3:a i Hopp. Sara och Sally kom 5:a i agilityn. Anna och Eroz kom 7;a i agilityn.

I Sveriges södra delar så blev Thobias och Edith färdiga för SM 2011!! De blev också champion i Hopp. Stort grattis!!

Där satt den!!!

2010-08-15T11:23:00.000-07:00

Äntligen!! Idag kom den efterlängtade nollan och den första pinnen!! Och den var helt oväntad, det vill jag lova!!

Så vi tar det från början.
I torsdags åkte vi upp till Örebro. Vi skulle bo hos Maggan i hennes mysiga lilla stuga under helgen. På torsdagskvällen arrangerade Byrackarns en träningstävling som en hyllning till Närkes fina SM-framgångar. Eftersom vi är vänner med Maggan så fick även vi vara med. Men Nelmi var inte i sitt rätta jag. Kanske berodde det på att hon legat i bilen i 3 timmar upp (hon hatar att åka bil) eller det faktum att hon var hungrig. Det var egentligen matdax när vi började köra. Kanske en kombination. Hon var ivartfall helt hysterisk på banan. Hon skrek och for som ett dåre över banan. Helt okontrollerbar Efteråt skämdes jag lite och kände mig uppgiven inför helgen tävling. Var det så här hon skulle gå?

På fredagen softade vi och laddade. Vi bestämdes oss för att ta en promenad vid Maggans och hundarnas favoritställe. Eftersom Tilly är konvalesent så tog vi först en kort promenad. Sedan fick hon vara i bilen medan vi gick en längre tur. När vi kom tillbaka låste jag upp buren och satte in Nelmi. Fick sedan lite bråttom då jag såg att Maggan backade ut. Så jag smällde igen bakluckan. Och ja, nycklarna satt fortfarande i buren. Jag hade låst in både nycklar och hundar i bilen. Jag fick fullständig panik!!! Nu var det en molnig dag, men det var varmt och kvalmigt. Efter mycket om och men fick vi tag i en bärgare som kom och bröt sig in i bilen. Det hela tog nog max en halvtimma från det att jag smällde igen luckan. Men när jag klättrar bak i bilen och tar mig in genom nödluckan så känner jag att det är bra varmt i bilen. Och stackars Tilly ligger därmed sin tratt... Allt sluta bra, men jag var rejält skakad. Även om vi hela tiden hade koll på tjejerna och hade en back-up plan med att krossa en ruta. Tur att jag hade Maggan, hon var lugnet själv.

Så på kvällen behövde jag mig ett glas vin för att lugna nerverna. (+ 2 till :)
Borde tänkt mig för... för min mage är lite känslig för vitt vin. Så morgonen efter så känner jag under banvandringen att jag akut måste uppsöka en toalett. När väl detta är avklarat så är jag osäker på om jag kommer ihåg banan. Hela situationen blir ännu värre då jag missar min start! Suck! Jag var rätt vimsig. Jag får starta sist. Jag diskar oss på 3:e hindret som är slalom. Men resten av loppet går som en klocka, trots att jag glömmer av banan halvvägs.

Magen höll mig upptagen hela dagen och jag fick inte i mig någon mat. Och det var varmt, svetten rann. När det var dags för min tur fick jag lite coachning från Thobias. Han sa till mig att vända upp för att ta in Nelmi, vilket jag också gör. Men jag glömmer det på ett ställe. Nelmi går på min axel och tar fel tunnelingång. Disk! Men jag är ändå nöjd med loppet. Nelmi var duktig och jag var som sagt inte i bästa form.

Idag började vi med Hopp. Magen var helt ok och jag kom till start. Men jag gör samma misstag igen. Vänder mig för fort i ett fb och Nelmi tar fel väg. Nu var jag rätt uppgiven. Funderade på att packa ihop mina saker och åka hem. Det är min sista semesterdag och det vore skönt att komma hem i tid. Men jag stannar.

Thobias och Lotta peppar och coachar mig inför det sista loppet. Påminner mig åter att jag måste vända upp för att få Nelmi att svänga på de kluriga ställena. Innan jag går och värmer upp så skojar jag och säger "Om jag vinner så ska jag springa naken runt tävlingsområdet" ha ha!

Nu till loppet!

Första 3 hindrena blir inte filmade. Men det som händer är att vi håller på att diska oss redan efter A-hindret, Nelmi flyter ut men jag lyckas i sista sekund få henne till mig och in i tunneln. Sedan kom första svårigheten: att svänga mot balansen. Jag vänder upp och stannar till, yes hon fäster mot balansen. Men jag kommer på fel sida. Ingen fara tänker jag, hon stannar på kontaktfäletet och då hinner jag göra ett fb. Men Nelmi stannar inte, hon siktar på säcken. Jag smiter in bakom henne och lyckas vända henne. Nu är jag sen till nästa svårighet, vända upp mot gungan. Och jag ser att Nelmi siktar mot hopphindret. Jag lyckas åter vända upp henne rätt och hon tar gungan. Nu pustar jag ut lite. Tills jag kommer på att shit! Nu kommer nästa grej som är svår. Slalom efter säcken. Det diska vi oss på i Fagersta. "Is i magen" tänker jag. Stanna upp och låt henne söka sig in i slalomet. Yes! det lyckades!! Vid blindbytet i tunneln går det upp för mig att vi är felfria! Måtte hon nu bara ta den tajta svängen och inte riva. "Låt henne hoppa i lugn och ro" tänker jag. Och ja det gick det med. Jag bara skriker rakt ut när vi kommer i mål. Shit! Vad glad jag blev. Efter att ha suttit en stund med Nelmi (hon fick hela godispåsen :) så går jag bort till resultatlistan. Vi är etta!!!

Loppet är rätt hysteriskt. Obalanserat kan man verkligen säga. Hon har gått mycket bättre i lopp där vi har diskat oss. Men var gör väl det. Vi kommer i mål med noll fel trots allt, och vi vinner klassen. Det är det som räknas ;)

Jag behöver nog inte säga hur lycklig jag är. Äntligen!! Där satt den!!

Träningstävling i lydnad och en korthårig Spaniel

2010-08-11T12:33:00.000-07:00

Sista veckan på semestern och det är fullt sjå att hinna med allt man vill och måste.

I söndags var jag och Nelmi med på en träningstävling i lydnad på klubben. Det var lite oväntat då vi fick reda på det kvällen innan. Det var 3 månader sedan sist vi tränade. Men jag hade gjort en avstämning på onsdagen över hur vi låg till i momenten. (se film) Annars hade vi nog inte varit med. Utfallet blev som väntat. Svagheterna var de samma som under mitt träningspass. Tyvärr har vi ingen film från träningstävlingen.

Linförighet
Jag hade problem att få Nelmi att koncentrera sig i början, så halva linförigheten var katastrof. Men så plötsligt så tänds ljuset och i slutet går hon riktigt fint. Jag hade samma problem på tävlingen i vintras. Jag måste hitta rätt knapp så jag får fokus från början. Men jag tror det mesta sitter hos mig. Jag är lite osäker i början, och jag märker att det skiter sig så sträcker jag på mig och bara går. Då går hon fint. Thomas (domaren) sa samma sak i sin feedback till mig. Men vi fick en 7:a. Så jag är nöjd, för hon brukar som sagt gå mycket finare.

Platsliggning
Går åt h-vete! Eller, kanske inte. Jag kanske gjorde fel, borde inte utmanat henne. Men hon låg 2 minuter i onsdags. Denna gång var det 3 minuters platsliggning (de andra ekipagen var i andra klasser) Nelmi låg 1,5 min innan hon reste sig, gick en meter och la sig. Nu vet jag vart hon står och jag har ett träningsupplägg klart för mig.

Läggande
Vad har hänt? Hon har tar kommandot seeeent och hon lägger sig sakta. Detta var ju hennes bästa moment när vi började med lydnaden. Här får vi verkligen backa i träningen. Vi får 6,5 p.

Inkallande
Klockrent! Där kom 10 poäng :)

Ställandet
Även detta klockrent! 10 poäng

Apportering
Detta har vi en 10:a på, det vet jag. Men var gör jag! Jag håller apporten för långt ifrån henne. Så Nelmi måste resa på rumpan för att ta apporten. Får då den snett i munnen och "tuggar" då för att få den rätt. Suck! Blir så trött på mig själv. Gjorde samma sak på tävlingen i vintras.

Hopp över hinder
Här har vi lite otur. Tävlingsledaren tappar sitt kort precis innan Nelmi ska hoppa. Nelmi tror att det är en leksak och hon lägger då all fokus på henne. När jag kommenderar henne så gör hon hoppet men stannar upp precis efter hos tävlingsledaren innan hon går in och sätter sig hos mig. Så vi får en 7:a.

Tandvisningen var det inga problem med - en 10:a.
Efter vi hade kört så fick jag skriva för Thomas när han bedömde de övriga ekipagen. Jag lärde mig otroligt mycket. Thomas tog sig tid och förklarade varför han gav de olika poängen i varje moment. Sedan fick jag vara budförare under skott. Det var spännande!

Igår hade vi agilityträning på klubben med våra vänner. Nelmi sprang riktigt fort. Men oj vad hon rev! Förra gången vi träna rev hon ingenting. Hmmm...

Tilly lyckades få upp 3 av 5 stygn igår av såret i ljumsken. Det såg först ut som att det hade hunnit läka så mycket så att det var ingen fara. Men senare på kvällen sprack det upp ordentligt. Jag fick panik! Så jag åkte direkt till vetten nu på morgonen, åt inte ens frukost. Det blev nu istället 10 stygn. Suck!

På vägen hem ringde jag Malin. Jag fick låna hennes klippmaskin med diverse skär. Tack!! När jag kom hem ställde jag mig och rakade av hela Tilly. Åsa kom till min undsättning och hjälpte mig att hålla Tilly. Det var med en tår i ögat jag såg lockarna falla. Ni kanske undrar varför detta drastiska beslut. Jo, Tilly har fullt med svamp på diverse olika ställen. När hon blir blöt så torkar hon aldrig och pälsen blir mer och mer rosa. Antibiotikan som hon står på gör det bara ännu värre. Eftersom hon redan var rakad på så många ställen så tänkte jag att det var lika bra att ta av allt. Så länge hon har stygnen och går på antibiotika så kan jag inte behandla svampen. Men sedan kommer jag att bada henne i specialschampo. Det var nära att hela öronen rök också, men jag förmådde mig inte. Det blev en kompromiss. Hälften är borta men det syns nästan inte, jag spara lite lockar på utsidan. Tilly är inte Tilly utan sina fina öron.

Trattfia

2010-08-05T14:20:00.000-07:00

Idag har Tilly opererats. Allt har gått bra och när jag kom och hämtade henne så möttes jag en tokvilding som höll på att riva hela väntrummet. Kan ni tänke er Tilly så sjövild? :) Jag kunde inte lugna ner henne på något sätt. För det första var hon mån om att komma därifrån så snabbt som möjligt. Väl hemma så fortsatte hon att leva rövare. Så då förstod den andra orsaken. Det finns bara en sak som får Tilly att bli skogstokig - hunger! :) Av erfarenhet vet jag att magen inte är den bästa efter en sövning så vi börja med en förrätt - majsvälling. Så fort hon fått i sig det så lugna hon ner sig. Efter huvudrätten var hon trött och sov som en stock.

Med tanke på hur hon ser ut så är jag glad över att jag fick ett sådant välkomnande på kliniken. Annars hade jag nog blivit orolig. För hon ser ut som ett lapptäcke, stackarn. Tydligen hade hon lyckats bita sönder ett stygn trots att hon hade tratt på sig. Så nu har de bytt ut den mot en ännu större. Här hemma är det trångt och hon stöter i saker hela tiden. Då blir hon förbannad och drar med huvudet mot andra hållet, bara för att återigen slå i med tratten. Nelmi tycker det är obehagligt och höll sig ett tag på avstånd. Så jag tog fram fleeceoverallen (som är alldeles för stor) och några säkerhetsnålar. Hon har haft på sig den hela kvällen och sluppit tratten. Även om Tilly tycker om när det är varmt så blev det tillslut för varmt för henne. Så nu har hon åter tratten. Jag får byta mellan dessa två alternativ helt enkelt.

Nu är första delen avklarad. Nu behöver vi bara vänta på alla provresultat. Jag hoppas på att imorgon få reda på provet från tuttarna. Så att jag vet att hon står på rätt antibiotika. Biopsin lär ta ett tag, glömde fråga hur länge. Hältan har fortfarande ingen förklaring. Eftersom Tilly inte verkar har ont och hennes reflexer är dåliga så misstänker jag att någon nerv sitter i kläm. Bad dem ta en röntgen på ryggen idag. Lite pålagringar finns men det är för långt fram i ryggen. Men jag har skickat bilderna till min kompis, så får vi se vad hon tror.

Här kommer lite läskiga bilder på hur stackars Tilly ser ut:

Vänster bak

Vänster bröst

Höger bak

Höger bröst

Tungt...

2010-08-03T01:23:00.000-07:00

I helgen har vi varit i Halmstad och tävlat. Haft en supermysig helg med Lotta, Sara och Mia. Våra prestationer är inget att prata om. Det blev disk i början av bägge loppen. Helt enkelt dålig handling av mig. Däremot så fick Sara och Inez sin första pinne i agility. Och Mia och Lyxa tog hem vinst i lydnaden. GRATTIS!

På söndagen upptäckte jag att Tilly haltade på höger bak. Kände igenom henne men hitta ingen svullnad. Fick en känsla att det satt uppe i korset. Väl hemma på kvällen fick hon mjuk massage. Efteråt sov hon gott i soffan. När det var dags att gå och lägga sig kunde hon inte gå alls. Hon fick en Rimadyl av mig.

På morgonen var hon mycket bättre. Men jag bestämde mig för att boka tid hos vetten ändå. Hältan kunde ju bero på borelia/anaplasma. Och sedan var det lite andra saker jag ville ha undersökt också.

Tilly har sovit mycket den sista tiden. Hon har en vårta som hon slickat på så att den blöder. Och ur tuttarna kommer det vätska. Hon slickar sig mycket mellan benen.

Vi var hos vetten igår eftermiddag. Hältan kunde hon inte hitta någon orsak till. Så antagligen stämmer min misstanke med låsning i korset. Dessutom halta hon knappt när vi väl kom dit. Men hon har en knöl i strax under ljumsken på höger bak. Jag har påpekat detta tidigare för en annan vett som sagt att det är en fettknöl. Men Vita tog en kanyl och stack i den, det kom blod. Alltså ingen fettknöl utan tumör. Sedan har hon en liten på vänster bak och så har hon de två vårtorna varav en är blodig. Dessa är troligen ingen fara med, men vi bestämde oss för att operera bort allihopa nu på torsdag.

Jag bad även att Vita skulle kolla så att det inte fanns några juvertumörer. Men det kunde hon inte hitta. Jag sa att de även har "mjölk" och när Vita klämde ordentligt så kom det brunt sekret ut dem. Inte bra... Hon tog prov och skickade till labb. Antagligen en bakteriepåväxt.

Eftersom Tilly slickar sig mycket mellan benen misstänker Vita att hon också kan ha urinvägsinfektion. Jag skulle ta ett urinprov på Tilly medans vi väntade på resultaten av blodproven. Vi traskade runt i 40 min men Tilly bara vägrade att kissa. Nelmi däremot hann kissa 2 ggr och göra nr 2. *suck*
Så det blev inget urinprov och nu står Tilly på antibiotika. Så har hon urinvägsinfektion så tar antibiotikan det, därför ingen idé att komma in med ett prov nu.

Blodproverna visade att det inte var borelia/anaplasma. Värdena såg fina ut förrutom levervärdena som var något förhöjda. Det kan vara helt ok men det kan också vara en indikation på cancer i lever. Enda sättet att få reda på detta är att ta ett nytt blodprov om en månad. Om de fortfarande är förhöjda då så får jag en remiss till en specialist på Blå Stjärnan.

Så status just nu är att Tilly stapplar omkring med tratt här hemma. De blodiga vårtan måste läka innan operationen på torsdag. Därför också antibiotika. De gör en biopsi på dem, så får vi se. Förhoppningsvis får vi även reda på provet från "tuttarna" då.

Det känns tungt. Precis så här började det för vår Springer-kompis. Hon opererade bort knölar som var godartade. Hon gick bort i våras. Hon var ett år yngre än Tilly. Men man ska aldrig dra några förhastade slutsatser. Det är bara att vänta och se.

Men jag behandla Tilly igår igen. Och hältan är nästan helt borta. Skönt!

Jo förresten! Svullnaden i framtassen som vi fick åka akut med försvann redan nästa dag. Jag tror inte hon stuka den som vetten misstänkte. Utan att hon blev stucken av en geting.

Kvällsaktivitet

2010-07-26T12:58:00.001-07:00

Solen går ner och spelet har börjat! Spank the monkey står på schemat

Published with Blogger-droid v1.4.6

Dramatik...

2010-07-25T16:19:00.000-07:00

Idag gick jag och hundarna på svampjakt i regnet. Vi var nog ute i 2 timmar och fick fyllt en hel bajspåse :)

När vi kom hem var jag uppe i byn och handla och åkte sedan hem till min mor för en kopp kaffe. Väl hemma igen så duscha jag av hundarna och gick sedan upp på vinden och jobba en stund. När jag kommer ner igen så märker jag att Tilly fryser så att hon hackar tänder. Hmmm... på med ett flecetäcke.

Efter en stund märker jag att hon sitter med ena benet i luften. Och när hon försöker gå så haltar hon ordentligt, kan knappt gå. Leden ovanför tassen är rejält svullen och varm. Jag börjar inspektera men kan inte hitta något sår eller liknande. Tilly går och lägger sig, rullar ihop sig till en boll, skakar och ligger med benet utsträckt. Shit! Kan hon ha blivit huggormsbiten? I ösregn?

Jag vågar inte chansa. Ringer distriktsvetten och han säger att jag kan komma hem till honom för att få kortison och antibiotika. Taget! Jag får adressen och ska ringa när jag närmar mig för mer exakt beskrivning.

Jag hoppar i skorna och slänger på mig jackan. Lyfter upp Tilly, vill inte att hon rör sig mer på benet, och skyndar ut. Precis när jag försöker låsa dörren samtidigt som jag håller Tilly i under ena armen (hon väger 19 kg) så ser jag i ögonvrån, och hör hur Nelmi går till attack mot något. Jag hinner skymta hur hon jagar iväg en stor vit hund från tomten. Inkallning och Nelmi tvärvänder. Skönt! Hon har världens ragg när hon kommer fram till mig. Lägger Tilly på golvet på passagerarsidan. Nelmi får åka där bak. När jag kör ut så är det ett stort fält på vänster sida. Där står två vita hundar. J-klar! Samma vita samojeder som jag stötte på i skogen förra sommaren?! De betedde sig vilt då. När jag kör sätter den ena fart rakt mot bilen. Kastar sig ut framför och ställer sig och stirrar på mig. Jag hänger mig på tutan. Han/hon makar sig något åt sidan och jag trycker på gasen. Vad är det för hundar som jämt springer lösa?! De är ivartfall obehagliga.

Håller på att köra av vägen då jag försöker få igång GPS:en på mobilen. Efter mycket om och men så hittar jag tillslut till vetten. Han hade fått en utryckning men vi får komma in i köket under tiden. Tilly fryser inte längre, värmen i bilen och täcket hade hjälpt. Han känner över henne och kan konstatera att något ormbett är det inte. Hon borde vara mer påverkad. Troligtvis en rejäl stukning. Men när? Redan när vi går ut från huset går Tilly bättre. Det var precis som att något släppte när han böjde igenom henne. Ute vid bilen får hon en spruta med smärtstillande och en med antibiotika (för säkerhetsskull).

Vi åker hem till mor för middag. Alla hade redan ätit. När Tilly kommer in är hon hur pigg som helst, springer runt som bara den. Det märks knappt att hon haltar. Varför ska världens stillsammaste hund få tokryck bara för att hon måste vara still? Men det är klart, smärtstillandet hade börjat verka. Och jag var bara glad för att hon är pigg.

Mycket dramatik en söndagskväll...

Hemma igen!

2010-07-23T09:20:00.000-07:00

Så var vi hemma igen från Dalarna. Sammanfattningsvis kan man väl säga att första dagen var den bästa för oss. Andra dagen var mer eller mindre en katastrof. Och sista dagen blev det bättre, men inte lika fina lopp som första dagen.

Men jag är nöjd med vår prestation. Vi har ju inte tränat på mer än en månad. Så med tanke på det hade jag inte så höga förväntningar.

Här kommer resterande filmer:

Dag 2 - Hopp
Ett fint lopp förutom att Nelmi missar ett hinder. Borde vara längre upp på banan. Men eftersom säcken stod på samma plats som dagen innan och Nelmi då inte tog säcken (i bägge loppen)så ville jag försäkra mig att hon tog den. Och så blev det som det blev. Synd. Resten av loppet är fint, jag ligger tom lite före henne. Men jag missar att bromsa in vid slalomen, så hon missar ingången. Något att träna på!

Dag 2 - Agility
Detta lopp var ju som sagt en katastrof. Eftersom vi inte hinner mer än 2 hinder innan disk och jag fullföljer inte loppet, så blir det ingen film ;)

Dag 3 - Hopp
Gjorde en sådan miss! Såg inte att tunneln stod i rak linje till slalomen. Nelmi gör en klockren slalomingång, men det var inte dit hon skulle. Resten av loppet blir inget bra, bla kraschar hon i lången. Men vi fick prova på att hoppa över mur. Inga problem!

Dag 3 - Agility
Vi hade ett sent startnummer. Det var bara 2 nollade ekipage. Nu gäller det tänkte jag! Loppet går kanon, Nelmi tar alla kontaktfält fint. Hon åker av lite på gungan, men det stör henne inte. Så kommer säcken, jodå hon tar den. Men efter säcken är slalom. Hon tar ingången fint, men hoppar över tredje pinnen. Shit! Nelmi blir frustrerad. Vi gör om - samma fel. Mer frustation. Vi gör om - samma igen. Då väljer jag att diska oss. Jag håller inte ihop resten av loppet, jag tappar stinget när jag hör visselpipan. Men jag är nöjd med loppet.

Lycklig!

2010-07-20T05:11:00.001-07:00

Nu var vi färdiga med alla lopp Inga resultat idag men ändå två delvis fina lopp Film kommer! Nelmi är ivartfall lycklig Hon har fått en ny leksak som hon kan ha när hon badar Redan en favorit som bo ser: )

Published with Blogger-droid v1.4.6

Fagersta - Dag 2

2010-07-19T12:55:00.000-07:00

Jag ser ut som en kräfta i ansiktet, det spänner och svider. Imorgon ska det vara molnigt, tack för det! Och bra för Nelmi, för jag tror hennes hjärna kokade i eftermiddags. Det är den enda förklaring jag kan komma på för det katastroflopp vi gjorde i agilityn. *suck*

Det första loppet, Hopp, var bättre. Det slutade i en disk. Men denna gång var det matte som inte hade kopplat på sin hjärna. Jag var ur position hela tiden. Nelmi körde mer eller mindre loppet själv.

Så sammanfattningsvis kan man säga att vi hade var sitt dåligt lopp. :)

Film finns. Men kvällen blev lite oplanerad, så jag har inte hunnit redigera. Och nu är jag bara så trött... Först fick jag oväntat besök av en kompis och hans son som jag inte har sett på 12 år. Så skoj! När de hade åkt hem hitta jag Maggan inne i köket drickandes vin med två äldre hunddamer. Så det var bara slå sig ner, blev serverad middag av Maggan och vin och efterrätt av damerna. Lyxigt värre! Jag har aldrig hört 2 st snacka så mycket. Jag trodde öronen skulla ramla av. Men det var roligt! :D

Fagersta - Dag1

2010-07-18T10:25:00.000-07:00

Så var första dagen på Bergslagsveckan avklarad!
Den börja inte så bra då jag vakna med huvudvärk. Den släppte inte förrän jag var färdig med mina lopp och då med hjälp av en Ipren. Men, men det stopppa inte oss.

Första klassen var Hopp. Banvandringen kändes bra, en ganska lätt flytig bana. Och loppet gick kanon, men tyvärr en rivning. Mitt fel, för jag var på henne över hindret. Och sedan gilla hon inte säcken. Kanske berodde det på att jag gjorde ett bakombyte precis innan?!

Här kommer loppet:

Nästa lopp var Agility. Jag vet inte varför Nelmi tvekar på säckar idag?! Men samma sak i detta lopp, hon tar inte säcken. Sedan missa hon slalomingången (gick in vänster) och en rivning.

Det är inga direkta toppresultat att skryta med. Men jag är så nöjd ändå! Det känns som att vi har ett bra flyt och kommunikation under våra lopp nu. Känslan att köra är en helt annan jämfört med bara några månader sedan.

Nu ligger vi här i sängen och laddar för morgondagen. Kanske kommer nollan då?!

Ett stort grattis till Maggan och Wilda som idag tog sin sista pinne i Agility 1 och därmed blev uppflyttad!

Första starten avklarad

2010-07-18T01:43:00.001-07:00

10 fel, 39 sek Yes!
Nu laddar vi för nästa lopp

Published with Blogger-droid v1.4.6

Uppladdning

2010-07-17T12:37:00.001-07:00

På plats i Smedjebacken. Nelmi laddar upp med att smurfar lite

Published with Blogger-droid v1.4.6

Semester!

2010-07-14T08:23:00.000-07:00

Vilken underbar dag!
Imorse åt vi frukost och sedan bar det av hem till Frida och hundarna. Förmiddagen spenderades i trädgården; vi trimma hundarna, drack kaffe och pratade. Nu har Tilly fått av all lurvig päls på öronen och ser ut som hon ska igen. Det gjorde gott att få av, hon blir så tät och det sista har hon varit kladdig i öronen igen. Fick hjälp att raka av henne lite på magen också, pälsen var helt rosa och det behöver komma in lite luft.

Under tiden vi trimma lekte Nelmi och Chili. De är sådana goda vänner de två och har så roligt ihop. Det är en fröjd att bara stå och titta på.

När trimmningen var klar sprack himlen upp och solen titta fram. Så då åkte vi och bada med hundarna. Det var perfekt att ha med Chili för Nelmis del. Chili älskar att bada och simmar så bra. Nelmi har ju inte varit så bra på att simma, även om hon älskar att bada. Men under den stunden vi var där så blev hon säkrare och fick till en fin simteknik. Och hon blev djärvare, tillslut simma hon ut en bra bit själv. Hon blev lite uppspelt när jag också var i vattnet, men tillslut kunde vi simma fint jämte varandra. När jag badade så blev Tilly lite orolig. Och tillslut beslöt sig den lilla badkrukan att hoppa i, om än bara för en kort stund.

Här kommer en kort liten filmsnutt

Efter badet delade jag och Frida på en ask med jordgubbar innan det bar av hemmåt. Ja, hundarna var med på ett hörn också. Kan man få en bättre start på sin semester?

hundgöra

2010-07-13T05:50:00.001-07:00

Tilly hjälper matte på jobbet

Published with Blogger-droid v1.4.6

Äntligen träning!

2010-07-11T11:51:00.000-07:00

Upp lika tidigt idag, 07.00. Gav hundarna mat men la mig i sängen och väntade på att kaffet skulle bli färdigt. Vaknade av att Anna och väckte mig 07.45. Är lite morgontrött. Men kl. 9.00 var vi på agilityplanen med Anna och Eroz. Äntligen dags för lite agility. När Nelmi kom ut ur bilen blev hon alldeles tokig! Hon blev lika glad som jag när hon förstod att hon skulle få träna. Det var en månad sedan sist. Jag var lite spänd för hur det skulle gå för oss. Dels för att det var längesedan och dels för värmen. Men jag kände att vi behöver träna inför kommande tävlingarna. Men hon gick så fint, min lilla splat! Lyhörd och äntligen lite mer fart än sist vi körde. Trots dagens värme. Men det verka hon inte bry sig om. Hon rev lite... som vanligt. Men det är när jag är på nästa hinder i huvudet. Hon är så känslig. Här kommer film.

Här kommer film på Annas och Eroz träning. Bli inte rädda när jag skriker till på Nelmi på slutet. Hon är på väg in på banan nämligen.

När vi kom hem så kom min granne förbi, hon behövde lite krämer. Vi börja prata om att bada och hon föreslog att jag kunde bada hundarna borta hos dem. Vi har nämligen en liten sjö bara 300 m hemifrån. Men det enda stället man kan bada ifrån är vid hennes farmors stuga. Men farmor är aldrig där. Sagt och gjort. Vi gick bort med en gång. Perfekta badplatsen för hundarna. Inga stenar och lagom långtgrunt Nelmi badade som en tok. Börjar bli riktigt duktig på att simma (äntligen slut på plaskandet) Tilly fick jag tvinga i. Men sedan hoppa hon faktiskt självmant i! Efteråt fick jag god lunch; sill och potatis med jordgubbar och glass och en kopp kaffe till efterrätt Mums! De sa att jag gärna fick bada hundarna nere vi stugan när som helst. Så skönt! Slippa irritera folk nere vid badplatserna och få vara helt ostörda. Lyxigt värre! :) På vägen hem ropa nästa granne till mig. Så där blev jag bjuden på en öl och en trevlig pratstund. Så klockan var redan 4 när vi kom hem. Då tog vi en liten siesta. Nu ligger vi uppkrupna i soffan och ska kolla på näst sista avsnittet av Dexter (S2). Kan man ha det bättre?

Siesta

2010-07-10T13:38:00.000-07:00

Gick upp runt 7 imorse och stod sedan på stegen ett par timmar. Min mor kom och höll stegen, för jag var ända uppe i nock och målade. Vingligt då stegen var helt utfälld. Dessutom är jag höjdrädd. Nu är inte huset randigt längre... Hann med några tag i trädgården innan det blev för varmt. Tog fram solstolen och en bok för att försöka få lite färg. Trots avsvalkning i min utedusch stod jag inte ut länge. Istället backade jag väskan och åkte ner till sjön en stund. Skönt! Hemma igen så tog vi en siesta jag och tjejerna. Det är skönt att få vila en stund mitt på dagen när det är varmt ute.

Fick en ny mobil i torsdags. En HTC Legend. Så nöjd med den! Det bästa är nog RunKeeper som är en apps jag laddat ner. Har sett att kompisar anväder den på FB. Den använder telefonens GPS och ritar en karta över din tur. Det mäter hur långt du går, farten och kaloriförbrukning. Det är väl framförallt längden och tiden jag är intresserad av. Nu vet jag exakt hur långa mina olika turer är i skogen! Ikväll gick vi nästan 5 km på knappt en timme. Många backar och vätskepauser för oss alla tre blev det :)

Toksplat!

2010-07-06T14:33:00.000-07:00

Min lilla toksplat är helt klart på bättringsvägen... vår lilla mysstund på gräsmattan spårade ut helt...

Bus i blicken...

Rulla sig är skönt!

Springa allt vad jag kan med min älskade boll är det bästa jag vet!

Farten är det inget fel på...

Tillslut fick Nelmi igång sin gamla mor också...

Som fick sådan fart att hon försvann ur bild! :D

Kosttillskott

2010-07-05T12:46:00.000-07:00

Nelmis päls ser för j-vlig ut. Kanske inte så konstigt efter lång antibiotika kur och en minst lika lång skendräktighet. Den är torr och spröd. Hon har inte fällt ut den ordentligt. Trots upprepade försök med furminator och att jag borstat pälsen varje dag så lossnar den inte. Hon ser ut som ett ulligt litet monster. Intrycket hon ger är att hon ser ut att ha gått upp i vikt. Men faktum är att hon har gått ner något, jag har hållt igen lite med maten.

Men jag tror att Galastopen har gjort susen. Hon har nu inga svullna bröstkörtlar med mjölk längre. Och igår lossna det rejält när jag gick över med furminatorn. Först var jag helt förstörd. Trodde hon skulle bli naken innan jag var färdig. Men nu försvann ulligheten och alla ljusa fläckar med gammal päls. Men den är tunn, ingen underull alls kvar.

Pälsen är verkligen ett mått på hur hunden mår. Och att den senaste tiden har påfrestat på Nelmis kropp är inte konstigt. Så igår satte jag mer ner och fundera lite vad jag kan göra för att stödja hennes återhämtningsprocess. Och gjorde en hel del research, i egen litteratur, anteckningar och på nätet.

Probiotika
En antibiotikakur slår ut en stor del av tarmens viktiga bakterier. Med hjälp av probiotika kan man återställa balansen och därmed hjälpa immunförsvaret. Probiotika finns att köpa som kosttillskott. Men det finns även olika mejeriprodukter med probiotika. Så Nelmi får nu sådan fil på maten. (Borde ha tänkt på det innan så att hon kunde fått det under hela kuren)

Essentiella fettsyror
Vissa fettsyrorna behöver kroppen men kan inte själv tillverka dem och dessa sk essentiella fettsyror måste därför tillföras med födan. Vid brist på dessa kan hunden få torr och glanslös päls samt i svåra fall även tappa pälsen. De kan även utveckla hudskador, få klåda och fet hud samt ökad mottaglighet för infektioner.

De flesta foder har tillsatser av essentiella fettsyror. Men ibland är det inte tillräckligt, beroende på hunden individuella behov. Jag har även läst någonstans att fettsyrorna är känsliga och lätt förstörs i torrfoder. (?) Eftersom Nelmi har torr och glanslös päls, och ett tillskott bidrar till kroppsenergi, bättre näringsupptag och till pälsbildning så kommer hon att få det ett tag. Jag kommer använda Standardts Fiskolja

Som ni säkert vet så använder jag mig av mycket örter, både invärtes och utvärtes till mig själv och vänner. Men även hundarna får ibland örter av mig.

Brännässla
En av mina absoluta favoritörter! Den är blodrenande och stärkande med förmåga att öka kroppens resurser. Är bra vid pälsbildning. Nässlor är rik på mineraler, speciellt järn, spårämnen, vitaminer (speciellt C-vitamin), proteiner och fibrer. Jag väljer brännässla istället för kosttillskott i form av mineralpulver. Naturligt och finns runt knuten (även om det är ett jobb att torka och mala)

Ringblomma
Efter nässlor står nog ringblomma på min lista. Jag använder framförallt ringblommor utvärtes, gör underverk på sår. (Senare i höst blir det ringblomssalvekok). Men ringblomma kan även användas invärtes. Ringblomma har antiseptiska, svampdödande, inflammations- och infektionshämmande effekter. Den innehåller både virus- och bakteriebekämpande ämnen. Jag kommer använda ringblomma ett kort tag på Nelmi. Men framförallt är det Tilly med sina svampinfektioner som behöver en kur.

Behöver hundar kosttillskott?
Tillverkarna säger att deras foder är balanserat och heltäckande för hundens behov. Men är det så enkelt, att man kan äta samma mat varje dag och tillgodose näringsbehovet? Och hur kommer det sig då att ett foder funkar bra för en hund, men inte för en annan?

Jag tror att hundar, precis som människor, har olika näringsbehov beroende på livsfas, aktivitet, hälsotillstånd, mm Så ibland behöver vi komplettera torrfodret. Det svåra är bara med vad?

När Tilly kom till mig hade hon många problem med eksem och under valpperioden hade hon problem med digivningen. Jag fick då hjälp av Lena Matsson, grundaren till Standardts produkter. Och hon har lärt mig massor om näringslära för hund. På Standardts hemsida och GG Hund och Katt finns det intressanta artiklar skrivna av Lena.

Jag ger även tjejerna rått kött som komplement. Speciellt under de perioder vi tävlar agility. Bästa är Jippotimas korvar med rått kött. Finns att köpa på Huveröds.

Det blev ett långt inlägg, men jag fick nog med de mesta av mina funderingar.

Avslutningsvis så måste jag berätta att Nelmi har varit helt tokig under eftermiddagen. Slängt leksaker på mig när jag satt och arbeta. Och väl ute i skogen så hade hon fullt med spring i benen. Börjar känna igen min tokiga splat igen!

Varmt och skönt (?)

2010-07-03T15:18:00.000-07:00

Jag tar tillbaka det där jag skrev igår... att jag vägrar vara inne när det är fint väder. För idag gick det bara inte att vara ute någon längre stund. Ivartfall inte i solen. Och att sitta i skuggan och häcka, nä då kan jag lika gärna vara inne och städa. För det behövdes! Jag har tvätta, och tvättat och tvättat. Så nu är överdrag och alla kuddar i både kökssoffan och tvsoffan rena. Och torra, det gick snabbt! Ja större delen av huset har fått sig en omgång. Men mitt på dagen bar det av en sväng ner till sjön. Vet att grannfolket inte är så förtjusta med hundsällskap ner i vår lilla vik, så tjejerna fick stanna i svala Doggebo. (det är det bästa stället att vara på, bättre än i huset). Tog med mig mp3spelaren, men som visade sig bara urladdad. Så en och en halv timme låg jag och fick min ranson med sol. Sedan börja det krypa i kroppen. Borde tagit med mig en bok...

Tror Galastopen har gjort susen. För trots värmen så har Nelmi fått sina tokryck idag. Sprungit som ett jehu runt, runt. Lovade mig själv att ta hundarna ner till sjön under kvällen (för att kompensera för min egna lilla tripp) Men kom aldrig så långt. Efter grillad entrecote hos mor så var det horisontellt läge i soffan istället. Så det blev en lugn dag idag med för hundarna. Imorgon ger jag sista dosen med Galastop (tror det räcker med 4 dagar, hoppas det) Fortsätter någon dag till med den andra medicinen, sedan tror jag att det är färdigbehandlat. Så till helgen kan vi nog komma igång med vår träning igen...

Har börjat fota lite mer med kameran, som ni kanske har märkt här i bloggen.I torsdags kom en kollega med en stor tung fotobok. Så nu försöker jag lära mig lite mer. Dagens foto är en lek med fokus och skärpedjup...

Vackert gammalt pignattlinne

2010-07-02T06:08:00.000-07:00

Jag har fått ett gammalt vackert pignattlinne av min kollega. Kunde inte låta bli att fotografera det. Gammalt linnetyg, och man ser att hon (pigan) nog blivit lite bred över rumpan. För hon har lagt ut det i sidorna. Min kollega köpte det för 25 kr och har sedan tvättat det och kokat det i mjölk. Tydligen blir det vitt då (hade jag ingen aning om). Tack Catharina! Det kommer bli så fint i sovrummet på övervåningen.

Snickaren var här på midsommarafton och satte in det stora fönstret på norrgaveln. Han kommer på måndag och fortsätter, så det går sakta men säkert framåt. Jag hade fått bort det värsta dammet innan vi röjde igen, så nu är det riktigt smutsigt igen. Men grovdamsugaren protesterar, jag förstår han. Men så länge det är fint väder vägrar jag vara inne och röja. Istället är det målning av södergaveln. Började förra sommaren, men nu är det inte mycket kvar.

Igår hade jag ett långt telefonsamtal med vetten. Nelmi har fortfarande efter 3 veckor mjölk. Så igår satte vi in Galastop påhenne. Anledningen att vi inte gjort det innan var för att hon stod på så stark antiniotika. Men så länge skendräktigheten håller i är det svårt att säga hur Nelmi mår. Men hon helt klart på väg mot rätt håll. Kommer ta det lungt de närmsta 4 dagarna, så att Galastopen får verka. Pälsen är väl inte vad jag önskar, men inte så konstigt när hon är påverkad av mediciner. Men igår kväll verka hon irriterad över klåda, men idag verkar det ok. Hmmm... Ska svänga förbi Pias och köpa lite fiskolja. Det kan göra susen.

Om en liten stund ska jag göra mig iordning för att åka in på AW i Gbg. Det var längesedan! Ser fram emot att få sitta på en uteservering i Linné, kika på folk och umgås med goa vänner.

Det är sommar det!

Badpremiär

2010-06-29T14:01:00.000-07:00

Blöt & nöjd!

Ikväll har vi tagit vårt premiärbad. Jag frågade om Moa och Ida ville följa med ner till sjön. Hade väl inte tänkt bada själv, utan mer för Nelmis skull. Men det var riktigt skönt i vattnet! (Jag är en riktig badkruka) Termometern visade på hela 22 grader.

Nelmi blev helt galen när hon fick se vattnet. Hon är ju inte så duktig på att simma, hon plaskar förfullt med frambenen. Men efter ett tag så gick det riktig fint.

Fick för mig att hämta Tilly som satt i bilen. Hon är en värre badkruka än matte. Hon vägrar att ens doppa tassarna. Men inte idag. Hon gick rakt i vattnet, så jag fortsatte att gå. Helt plötsligt bottna hon inte och hon fick lite panik i blicken, men hon simma så fint. Hon fick en massa beröm. Så hon var faktiskt i en bra stund. Min fina lilla Mamma Mu.

När vi kom hem så fick Tilly tokryck. Rusade runt i trädgården. Så jag tror nog att jag kan få henne att bada fler gånger... Det finns bara en nackdel om Tilly ska bli badtokig. Hon torkar aldrig... det har nu gått snart 5 timmar sedan vi bada. Och hon är fortfarande blöt...

Jordgubbstider

2010-06-23T12:58:00.000-07:00

Började dagen med jordgubbar och vaniljvisp, rostade mackor och en stor kopp kaffe. En bra start. Sedan jobb hela dagen. Med eftermiddagen kom det fina vädret och jag och tjejerna gav oss ut på promenad. Vi fick sällskap av Moa och Ida, grannens barnbarn. De brukar följa med oss på våra äventyr. Nelmi börjar få mycket spring i benen, så hon är på bättringsvägen. Känns skönt. Men vi fick avstå från dagens lektion, vi får inte träna ännu. En vecka kvar på antibiotikakuren, därefter återbesök till vetten. Håller tummarna. Vi har nämligen abstinens, båda två. På vägen hem från promenaden ringde snickaren. Han vill komma på fredag och sätta in de nya fönstrena. Tror inte han skoja... så under kvällen har jag burit fram byggställningen och alla plank. Tungt, som ett gympass. Imorgon sätter grannen upp den medans jag är och jobbar i gbg. Har världens bästa grannar!

Vinden

2010-06-17T09:56:00.000-07:00

Trappan upp till övervåningen, just nu belamrad med saker som måste flyttas... vart?

Murstocken, stor och i vägen. Men vacker. Ska putsas och bli fin.

Toaletten har just nu inga väggar. Fönstrena är näst på tur att bli utbytta.

Gedigna gamla stockar. Huset är över 100 år gammalt. Observera den teporära lösningen för utebelysning :)

Under lager av gammalt plastgolv finns detta fina trägolv.

Veckorevyn har fungerat som isolering i många år.

Södergaveln. Här är det ett nytt fönster, höjt 20 cm. Grovdamsugaren är min bäste vän.

Tar det lugnt

2010-06-16T12:18:00.000-07:00

Vi tar det väldigt lugnt här hemma.

De första dagarna efter att Nelmi börja äta antibiotika så var det vila. Nu är vi ute och traskar på promenader, men i koppel. Vet inte om det är att överdriva, men lika bra att ta det lugnt

Nelmi är pigg, men fortfarande inte helt sig själv. Om det beror på att hon är skendräktig eller på anaplasman är svårt att säga. Hon bäddar och är fortfarande svullen över bröstkörtlarna. Vetten skrev inte ut någon Galastop, kanske för att det inte ska kombineras med antibiotikan?

Det går ju inte att öka motionen just nu, men jag har dragit ner lite på maten. Båda två får B-vitamin och nässlor på maten. Nelmi hade gått upp lite, men Tilly däremot tycker jag ser lite för tunn ut. Så för henne har jag istället ökat maten något. Hon väger nu lite mer än 18 kg, som mest har hon vägt runt 22 kg (efter valparna). Men runt 19 kg är lagom. Tror att vår sten-lek på promenaderna har gett effekt, hon rör sig mycket mer.

Något annat som börjat röra på sig är min renovering av övervåningen. Nu har jag fått rivit nästan allt. Lite småsaker kvar. Det kommer bli så fint! Om ett par veckor kommer snickaren och sätter in de nya fönstrerna på norr sidan (söder är redan fixat). Förhoppningsvis hinner vi regla upp och isolera gavelväggarna också. Därefter är det dags för elektrikern, så det få bli efter semestern. Men under sommaren kommer göra iordning murstocken och alla takstolar (fina gamla stockar). Få se hur sommaren blir, regnar det så blir det mycket gjort :)

Det som glädjer mig är att under lager av heltäckningsmattor och plastgolv finns ett vackert trägolv! Har inte rivit upp överallt ännu, men det verkar som att om jag bara får det slipat och lutat så kommer det bli kanon!

Tanken var att ta lite bilder på hur det ser ut just nu, men det får komma imorgon. Får fota när det är ljust ute. Istället kommer lite fina bilder från trädgården. Jag älskar den här tiden!

Hagtornsblommorna är populära!

Vackra acklejor

Lita alltid på magkänslan!

2010-06-10T05:52:00.000-07:00

Inte långt efter att jag kommit till jobbet igår så fick jag en känsla av att det inte stod rätt till med Nelmi. Jag kunde inte skaka av mig den. Så jag ringde till min mor som fick åka upp till tjejerna för att titta till dem. Det var ingen fara med dem. Men känslan satt kvar...

Nelmi är 8 veckor efter löp och det jag var rädd för var att livmodern skulle spöka. Jag tycker att hon inte riktigt är sig själv. Skendräktig var hon förra gången då hon fick ordentligt med mjölk. Jag avslutade min möten och stack sedan hem tidigare. Själv kände jag mig febrig på hemvägen och sååå trött.

Väl hemma ringde jag till vetten. Beskrev att Nelmi inte riktigt hade gnistan, att hennes päls inte är som den ska vara (mjuk och fin men ullig och ingen glans) och att jag hittat en blåsa på hennes lilla snippa. Vi fick tid direkt på morgonen idag.

Vi åkte ändå på vår agilitylektion senare på kvällen. Vi tränade mest på kontaktfält vilket passade oss (lite lugnare). Nelmi jobbade fint och fokuserat. Så jag börja fundera på om jag trots allt bara varit nojig. Kanske hon bara blivit vuxen av sista löpet och är hängig av skendräktighet? När Bianca bjöd upp till lek efter lektionen så ignorerade Nelmi henne totalt. Inte direkt Nelmis stil...

Imorse gav det av till vetten iallafall. Har en sådan bra veterinär! Hon kunde direkt konstatera att hon är skendräktig. Nelmis tonsiller är lite svullna (hon äter mycket gräs). Sedan tog Mikaela en massa blodprover på Nelmi. Hon fick ett fint lila plåster (som ni ser på bilden).

Provresultaten visade att Nelmi har anaplasma (fd. erlichios). *suck*

Så nu är det tre veckors behandling med stark antibiotika. Men tur i oturen att jag åkte in! Och att jag har en veterinär som är så duktig. Hon tog borrelia/anaplasma prov för säkerhets skull. Min symptombeskrivning kan ju enkelt förklaras med att Nelmi är skendräktig. Så jag är så glad att vi upptäckte det nu. Det var ett snabbtest som togs. Och om jag förstått det hela rätt så funkar de enbart i början av infektionen, då anaplasma-bakterierna finns i blodet. Efter ett tag drar de sig tillbaka och man måste då leta efter anti-kroppar. Vilket är ett helt annat test. Ju längre de går med infektionen desto fler komplikationer kan ju uppkomma, och det skrivs i vissa fall att obehandlat så kan det bli kroniskt, då med stelhet och hälta som vandrar.

Att min lilla splat går så fint på banan i lördags, trots skendräktighet och infektion, är helt otroligt. Jag hade naturligtvis aldrig tävlat henne om jag visste. men nu förstår jag varför hon var lite lugnare än vanligt på banan. Jag trodde det berodde på värmen... Men nu blir det istället minst tre veckors vila...

Måste berätta en historia till angående magkänsla.
Det var för ett par månader sedan när vi på väg hem från vår promenad stötte på vår granne. Jag var inne och kika på hans nya utbyggnad och lämna hundarna utanför (lösa). På vägen hem tog vi bilvägen istället för skogsstigen. Nelmi går i koppel och Tilly är lös som vanligt. När vi går förbi hans garage så ser jag i ögonvrån att Tilly sticker in huvudet genom den öppna dörren. Från ingenstans så blir jag helt ursinnig. Slänger Nelmis koppel och rusar efter Tilly. Får tag i henne inne i garaget och formligen lyfter upp henne i bakdelen medans jag sticker in handen i hennes mun. Jag kan inte förklara varför jag reagerar så här, ren instinkt. Ut ut munnen fiskar jag en blå klump med råttgift!! Jag drar ut Tillys tunga och torkar av den från de små blå korn som lossnat från klumpen. Stackars Tilly! Men jag räddade livet på henne! Jag var skakig ett bra tag efteråt, speciellt när jag inser att de har varit lösa i trädgården en stund...

Så lita alltid på er magkänsla!
Även om man i 9 fall av 10 har fel, så är man glad att man agera den gången man har rätt!

Förbannelsen är bruten

2010-06-06T01:24:00.000-07:00

Igår var vi i Göteborg och tävla. Vi fick en underbar dag med mycket sol. Kanske lite väl mycket för min del, jag är grisrosa idag.

Jag hade ett mål för dagen, att komma ur diskningsträsket. Helt enkelt att komma runt hela banan, skitsamma hur många fel. Jag hade en känsla av att turen var med oss. Speciellt när jag såg att Magne var domare. Han dömde på vår första tävling, enda gången vi kommit runt banan utan en disk. Kanske skulle detta upprepa sig?

Första loppet var agility. Jag gillade banan. Den var lite trixig på slutet, men för övrigt flytig. Många hade problem med andra hindret,de gjorde det som inkallning och flera hundar tog det från fel håll. Jag valde att göra det som en högersväng och såg till att vinkla mig redan i starten. Funkade fint. Första delen av banan ser fin ut. Hon river dock hindret efter balansen och har sedan problem att komma in rätt i slalomen efter säcken. Varför vet jag inte riktigt. Vi fortsätter fint men får problem vid gungan. Nelmi flyger av, vilket många hundar gjorde. Efteråt kommer hon för mycket åt mitt håll, ser inte däcket så jag stannar upp. Men Nelmi söker hinder och tar därför A-hindret. Vi blir diskade. Resten av loppet är en katastrof, inte ens värt att kommentera.

Det var en lång dag. Medans vi väntade på hopp-loppet så fikade vi och umgicks med våra agilityvänner. Jag var så nöjd med att ha mitt tält med en solig dag som denna. Men Nelmi var varm så tillsammans med Sara och Sally och Anna med Bilbo gick vi ner till en sjö i närheten. Nelmi är inte så duktig på att simma och brukar väl gå i så långt så at hon bottnar. Men vi fick stå och vänta på 2 retrievers som höll på att bada. Och det taggade Nelmi igång på. Hon skrek för att få komma i vattnet! När jag väl släppte henne så kastade hon sig i. Sara kastade en pinne till Sally, men de fick hon inte ha ifred. Nelmi var snabb som ögat. Och vid ett tillfälle fintade hon Sally, hon tog bryggan istället och kastade sig i efter pinnen. Vi skrattade gott åt min galna splatt.

Sedan var det dags för hoppklass. Vi båda var trötta, men taggade. Jag var mycket lugnare och vårt tempo var inte i högväxel. Men det gav utdelning! Vi gör ett fint lopp, får 5 fel för att Nelmi kommer in fel i slalomen. Men inte en rivning under hela loppet! De 2 sista träningarna gav resultat. Sista lektionen tränade vi på U-svängar, vilket går kanon. Jag fick en aha-upplevelse när jag klappade händer efter tunnel (om jag gör ett bakombyte) för att Nelmi snabbt ska uppfatta vart jag är. Det fick vi användning av. När jag tränade med Tobias förra veckan hade vi en diskussion om hur man använder fötterna på banan, de visar riktiningen. Något jag tänkte igenom när jag gick banan, och det funka klockrent.

Vi kommer alltså i mål på 33 sekunder med 5 fel. Därmed är förbannelsen med diskningsträsket bruten! Min lycka är total och jag formligen hoppar på Nelmi och överöser henne med godis, leksak och pussar. Vårt resultat räcker till en 8:e placering av 51 st starter (jag vet inte hur många strykningar det var). Lite snopet när jag får reda på att det är pris tom 7:e plats. Men det gör inget, vi är de lyckligaste 8:e placerarna ändå!!!

Fästingsfunderingar

2010-06-01T12:50:00.000-07:00

Nelmi brukar alltid få mycket fästingar. Det är ju inte så konstigt med tanke på hur hon flyger och far på våra promenader. Tilly däremot, hon är en stillsam fröken. Dessutom har hon mycket vitt, så fästingarna syns tydligt. Så jag brukar plocka under promenaden.

Jag har aldrig gillat att använda fästingpreparat. Tycker att det är som att välja mellan pest eller kolera... Jag har provat många olika metoder. Förra året prova vi Frontline, det hjälpte en vecka eller två. Bärnstenshalsbanden har väl inte heller haft önskad effekt. Nelmi har sitt på, mest för att hon är snygg i det. Men Tillys är helt förbrukat...

I år prova jag med Scalibor-halsband. Hade på det i 4 dagar, och då inte hela tiden. Men Nelmi blev slö och kliade sig. Bara att ta av dem. Tog av Tillys med.

Men sedan dess har de knappt haft några fästingar. Mycket underligt. Först trodde jag att det berodde på att effekten från halsbanden satt i. Sedan att det var för torrt för fästingarna. Men nu har det gått flera veckor sedan jag tog av halsbanden och det har regnat en hel del.

När vi kommer hem från våra promenader så borstar jag alltid igenom hundarna. Så även ikväll. Tilly hade 5-7 st som kröp. Nelmi ingen. Så har det varit det sista. Ska inte klaga, mycket glad för detta. Men jag tycker det är konstigt...

Fick tipset av Bill att ge B-vitamin som tillskott för att hålla fästingarna borta. Han hade gett Max B-vitaminer under fällningsperioden och han hade inga fästingar. Slutade ge och satte på Scalibor. Max fick fästingar. Så nu har han börjat med B-vitamin igen. Han tycker det fungerar mycket bra.

Så jag köpte B-vitamin igår och har börjat ge. Även om det inte skulle fungera så gör det gått på Nelmis päls, som varit lite taskig efter löpet och testet med Scalibor. Sedan är B-vitamin bra när man har en arbetande hund. Enda nackdelen som jag kan se är att det sägs öka aptiten, har ju redan 2 mattokiga hundar.

Nu till lite foton från vårt besök hos Max, Nelson, Rosangela och Bill

Min lilla piraya

2010-05-30T11:14:00.000-07:00

Igår mötte vi upp Tobias, Edith och Iris på klubben. Körde ett pass med staket-övning. Placerade en tunnel framför, för att locka lite. En tunnel på ena sidan och ett hopphinder och slalom på andra. Nelmi var så följsam och gick toppenfint. Ändrade vägar hela tiden men hon gick som en klocka. Just nu är det bara så roligt att köra agility!

Det blev ett kort pass, och vi fick lämna våra träningskompisar hastigt. Min mor stod och vänta på Blomsterlandet. Handlade sommarblommor för mycket pengar... det tog hela eftermiddagen att få dem planterade.

Idag har vi varit och hälsat på Max och Nelson (och Rosangela och Bill). Nelmi fick stora ögon när hon fick syn på dem. Hon har nog aldrig träffat så stora hundar innan. (De är två leosar). Vi tog en härlig promenad tillsammans. Nelmi hade fullt sjå då hon hela tiden blev uppvaktad av Max. Hon var som en liten piraya som skall till och kläppte med käften. Ibland fick hon tag i lite av Max päls som hon sedan spotta ut. Tur att de har mycket päls...

Max blev mycket förtjust i Nelmi och han trodde nog att hans charm tillslut skulle vinna pirayans hjärta. Men Nelmi lät sig inte förföras. Tilly däremot hade en helt annan taktik. Hon höll sig i utkanten och om någon av killarna tittade på henne så ignorerade hon dem. Kom de för nära så satte hon sig helt enkelt.

Efter så fikade vi med gott kaffe. Jag glömde naturligtvis att ta med mig kameran... som vanligt. Men Rosangela tog många foton, så det syker nog upp här i bloggen såsmåningom.

Just det, jag köpte deras utställningstält. Så nu har jag äntligen ett eget! Tänkte att jag skulle ha satt upp det när jag kom hem. Men istället blev det att klippa gräset. Det tog ett par timmar... men imorgon...

Härlig känsla!

2010-05-27T12:50:00.000-07:00

Ja, det har hänt något. Den där känslan av lugn och samstämmighet infinner sig mer och mer. Och igår på träningen gav det dessutom resultat. Vi lyckades köra en hel bana helt felfritt!

Det var i andra loppet som vi kom runt nollade. Men redan första lopppet såg fint ut. Miss av mig i U-svängen, jag stod inte still varvid Nelmi tar slalomen.

Däremot fick jag till ingången till säcken mycket finare i första loppet. På filmen står jag för nära och skymmer ingången för Nelmi, men vi får till det ändå.

Hoppas det fortsätter på samma sätt!

Fröken Duktig

2010-05-26T06:27:00.000-07:00

Vi kämpar med vårt platsliggande. Får vi bara det på plats så kan vi försöka oss på ett lydnadsprov igen.

Vi fick ju till ett fint pass häromdagen då jag tog Tilly till hjälp. Så igår fortsatte jag med assistans. Tog först ut Nelmi och körde igenom lite moment. När vi håller på med fotgåendet kommer det förbi en stor mastiff-liknande hund på vägen. Det är inte speciellt ofta det går förbi någon hos oss mitt ute i skogen. Och speciellt inte helt okända hundar. Han var stor och han hängde i kopplet för att få komma in i trädgården.

Nelmi blev först störd. Skällde till. Jag ignorerade och fortsatte arbeta. Och det gjorde Nelmi med. Min duktiga tjej!

Efter en stund var det dags för avbyte. Nelmi fick lägga sig och jag hämtade Tilly. Nelmi rörde inte en fena när jag körde med Tilly. Hon förstår nu precis vad det handlar om. Sedan la jag Tilly, en bra bit från Nelmi. Jag började sedan promenera runt i trädgården. Tilly tyckte detta var jobbigt och kom springandes ett par gånger.

Det slog mig att detta kanske är det bästa sättet att träna platsliggning! För Nelmi är nämligen väldigt angelägen att alltid göra rätt. Hon har Fröken Duktig i sig, så att säga. Så hon ser på när jag ett par gånger får gå och lägga tillbaka Tilly på samma plats. Och jag ser på henne vad hon säger "Se på mig , matte! Jag ligger helt still! Visst är jag duktig!" Och det
är hon! Inte en enda gång kom hon när Tilly kom rusandes efter mig. Men däremot reste hon sig upp när jag kom ur synhåll för dem. Jag gick lite för fort fram, backade tillbaka så att de båda kunde se mig, men höll mig så långt borta som jag kunde.

Sedan prova jag, precis som förra gången, att göra inkallning på Tilly. Nelmi låg kvar. Men när jag gjorde tvärtom så kom de båda! :-)

Dags för en riktig platsliggning. Jag tror att en del av momentet som Nelmi tycker är jobbig är att jag står framför henne och tittar på henne. Jag fick tipset av Anna i helgen att inte fästa blicken på henne, utan titta ovanför henne. Det i kombination med Tillys assistans gjorde att det blev lyckat! Glömde ta med mig klocka ut, så jag uppskattar att vi höll på i 2 min. Nästa gång ska jag klocka det. Kanske filma också...

Agilitytävling i Aneby

2010-05-25T12:45:00.000-07:00

I söndags var vi i Småland och tävla. Riktigare sagt i Aneby. Jag visste ingen som skulle dit så jag hade bestämt att Tilly skulle vara hemma hos mamma. Att ha med 2 hundar när det förväntas regna, har inget tält och bara en bur (Tilly har gjort sönder den nyinköpta buren *suck*) är ingen hit. Nu regna det inte, eller ja det kom en skur som varade i 5-10 minuter. Dessutom så följde Anna med oss. Tack Anna, det var så mysigt att ha sällskap av dig och Eroz!

Väl på plats så visa det sig att det var fler kompisar som skulle tävla; Lotta med Poppy, Anna med Bilbo och Emilia med Wille.

Jag hade en känsla av att denna gång skulle vi få till ett lopp utan disk. Men... nej. Det gick inte. Men det var nära. Och jag är framförallt sååå nöjd med Agilityloppet. Det var en helt annan känsla i kroppen än när vi normalt kör. Det kändes samlat och lugnt Jag gick in för att tänka hinder för hinder. Förrutom att Nelmi river i starten så är första halvan av loppet bra. Lite stolt över hur fint vi fixar snurrarna i tunnlarna. Men så håller jag på att krocka med Nelmi när hon kommer ur tunneln. Det räcker för att jag ska komma ur position och inte hinna göra mitt tänkta byte. Men lyckas rädda situationen och får henne att ta rätt hinder. Men återigen är jag i fel position, och nu lyckas jag inte alls stoppa Nelmi som fortsätter mot tunneln. Disk! Resten av loppet är också bra, Nelmi tar alla kontaktfält fint.

När det är dags för Hoppklassen är jag rätt seg, Och Nelmi verkade vara off hon med. När ekipaget före oss är inne på banan så verkar Nelmi vara helt i sin egen värld. Hmmm... Men när jag går och sätter henne i starten så hör jag det välbekanta tjutet som visar att hon är absolut på! Starten blir inte alls vad jag tänkt mig. Jag är inte tillräckligt tydlig efter första tunneln så svängen blir stor till nästa tunnel. Sedan händer något som jag varit tvungen att titta på ett par gånger på filmen för att se. Jag ser att Nelmi styr upp mot hopphindret, jag tror att hon har fäst på det. Så jag gör mitt byte, varvid Nelmi svänger. Disk! Borde kanske lagt upp det på något annat sätt, men vet faktiskt inte hur... ? Resten av loppet går fint. Jag är nöjd med mitt bakombyte vid slalomen. Jag misstänkte att Nelmi skulle riva hopphindret efter säcken, det var mycket tajt. Inte hennes starka sida. Resten av loppet fixar vi bra.

Även om jag hade hoppas att denna gång bryta mönstret med diskningar så är jag nöjd. Dessutom så uppförde Nelmi sig exemplariskt under dagen. Hon låg med öppen bur nästan hela dagen. Helt avslappnad och sov t.o.m. Min fina lilla splat!

Spårlektion

2010-05-22T12:02:00.000-07:00

Vilken underbar dag! Varmt och skönt!

Idag har vi haft besök av Anna och Eroz. Anna har haft spårkurs för mig och Tilly. Oj vad skoj det var! Och Tilly gillade att få arbeta.

Eftersom Tilly nästan aldrig har spårat så började vi enkelt. Hon är ju i sin natur ingen hund som har nosen i backen på våra promenader. Det hon använder sin nos till är att spåra upp mat, gärna på bord mm. :-) Dessutom vägrar hon att gå före mig, hon tycker att det är jobbigt.

Så vi börja med ett enkelt rakt spår på 60-70 meter på ängsmark. Tilly fick se mig gå iväg. I slutet la godispåsen. Vi lät det ligga kanske 10 minuter. Tilly förstod inte alls till en början. Så vi fick gå en bit in på spåret. Men sedan började hon arbeta. Men hon stannande hela tiden och tittade frågande på mig. Först gjorde jag inget, och där stod vi. Tillslut peka jag rakt fram, och då började hon arbeta igen. Hon blev mycket glad när hon hittade påsen.

Nästa spår var 10 meter till första apporten och sedan 15 meter till godispåsen. Denna gång gick Anna med Tilly.Vi tänkte att hon kanske mer fokuserade istället för att hela tiden stanna upp och vända sig om när det var Anna som körde. Vilket hon gjorde! Hon tog även apporten fint, men vi behöver bygga mer värde för dem.

Nu förflyttade vi oss till skogen istället, för det tredje och sista spåret. Samma upplägg som innan. Denna gång väntade vi lite längre. Tilly blev otålig och började tom dra mot spårets start! Hon började förstå vad det handla om och gillade det. Och vad fint hon tog spåret! Tror inte hon stanna upp en enda gång. Och så lycklig när hon hittade godispåsen på slutet. Det syntes hur stolt hon var, min lilla Mamma Mu.

Nu var vi så hungriga så att det var dags att gå hem och äta pannkakor. Men först la vi ett spår till Nelmi (samma som för Tilly) och ett längre för Eroz.

Nelmi har heller knappt fått testa spår. Hon fick inget synintryck och spåret låg ca 45 min. Men vad fint hon jobba! Wow! Tog första apporten fint och gick sedan fint vidare. Henne kan jag börja lägga lite längre spår med och lite svårare.

Det blev en kort sammanfattning av en underbar dag. Klockan är mycket och jag måste komma i säng. För imorgonbitti bär det av på agilitytävling!

Fina framsteg i platsliggningen

2010-05-20T13:31:00.000-07:00

Wow! Vilket träningspass vi fick ikväll. Jag är mållös!

Jag körde lite lydnadsträning på gräsmattan med Nelmi. Vi koncentrerade oss på fotgående, inkallning, läggande under gång och ställande. Nelmi arbetade fint och hade en fin attityd under passet. Efter en stund var det dags för en paus. Jag la Nelmi på gräsmattan och hämtade Tilly (som befann sig på altanen).

Vi började köra lite fotgående och bakdelskontroll. Mitt framför nosen på Nelmi som låg helt still och rörde inte en fena. Vi fortsatte med lite rallylydnadsövningar och Tilly var hur taggad som helst. Nelmi låg still. När vi arbetat i 5-8 min bad jag Tilly lägga sig ner och började strosa runt själv i trädgården. Tilly hade svårt att stanna kvar och kom hela tiden springandes efter mig. Jag tog tillbaka henne och la henne på samma ställe. Nelmi låg helt still. (Ska väl säga att jag gick förbi och belöna Nelmi med godis med jämna mellanrum under arbetet med Tilly)

Efter ett par gånger fattade Tilly galoppen och låg kvar fint. Jag strosade runt och de båda låg på olika ställen, en 10-15 m ifrån varandra. Då började jag testa med att göra inkallning på Tilly. Tilly kom springandes, Nelmi låg still. Återigen, wow! Då prova jag med att kalla in Nelmi. Först reagera hon inte, hon blev osäker på om hon fick komma. Men jag upprepa inkallningen och hon kom springandes.

Nu var mitt godis slut så jag la ner Nelmi igen och gick in för att hämta mer. Jag gick utanför synhåll, var inte borta länge, och när jag kommer ut igen så ligger de fint, båda två, på sina platser. Belöningen för Nelmi var nu att få börja arbeta med mig igen. Vi körde några övningar och sedan bestämmer jag mig för att träna på platsläggandet. Först bara snabba lägganden med hakan i marken. Sedan prova jag att gå ifrån henne. Ett misstag! Det blev för mycket för Nelmi som inte alls ville ha hakan i marken. Jag insåg snabbt att jag gått för långt, väntade på ett fint hakan i marken och skickade henne sedan till leksaken som belöning.

Sedan gav vi oss ut på en härlig skogspromenad.

Jag är så nöjd med Nelmis fina vardagsligg. Hon ligger lungt och väntar på signal på att få börja arbeta. Oftast blir hon provocerad när jag arbetar med Tilly, vill alltid vara i händelsens centrum. Detta blev ett mycket bra pass. Kommer fortsätta att använda Tilly som störningsmoment. Kanske ser vi ljuset i tunneln på platsliggningen?!

Längtan efter semester...

2010-05-18T12:58:00.000-07:00

Vad långledigheten gav mersmak... Speciellt efter en tung dag på jobbet. Det är inte lätt att stå och hålla kurs inför 60 personer som tycker att ämnet är dötrist. Keep up the good spirit!
*suck* Man kanske skulle skola om sig och hålla kurser för glada hundägare istället. Tanken är lockande...

Så det är inte konstigt att jag längtar till semestern och alla roliga hundaktiviteter och tävlingar som hägrar. Det blir ju Fagerstaveckan, så skoj. Helgen efter är det 2-dagars i Halmstad. Den skulle jag gärna vilja åka på. Är det någon mer där ute? I så fall kanske någon som vill se på boende tillsammans?

När jag kom hem idag så gav jag mig direkt ut i skogen. Uppför berget, nerför berget. Det fascinerar mig hur man kan vara helt slut när man kommer hem, släpar sig ut med 2 hundar som är fulla av energi och sedan återkommer hem efter en timme som en ny människa. De fyrbenta och skogen har en helande kraft på mig. Det blev ett mycket kort pass med fotgående och inkallning på gräsmattan också.

Igår var vi på lydnadslektion med Lotta & Poppy. Det blev en mycket bra lektion, Nelmi hade fin attityd. Kort sammanfattning:

Platsliggning: Vi fick köra med både vardagsligg och platsligg (hakan i marken). Nelmi försökte resa sig en gång, men då tog Emelie tillbaka henne. Hon blev lite brydd men låg sedan fint. Emelie belönade henne mycket. det fungerar fint att det är Emelie som sköter belöningen, jag står på min position helt still. Nelmi blir lugnare och lugnare för varje gång. Att det ska vara så svårt att ha matte 20 m bort, sötnosen. Nelmi tar det lugnare om hon ligger i platsposition, det verkar som att hon har det lättare när hon har en uppgift att koncentrera sig på.

Fotgående: Gick fint igår. Drog igång henne ordentligt och hon hade en fin attityd. Hon har dock tappat lite av sin fina bakdelskontroll.

Läggande under gång; Lägger sig fint, men dock med lite fördröjning. Hon behöver tänka efter först. Så här behöver vi mer säkerhet.

Inkallning med ställande: Första gången vi prova detta. och hon gjorde det riktigt fint! Eller ja, hon är snabb på att sätta sig förstås.

Hindret: Vi tränar på klass 2 momentet. Andra försöket igår. Problemet är att Nelmi är snabb på att vända sig om för att titta efter leksaken som kommer flygandes. Därför får Emelie stå bakom mig och kasta. Lite svårt att träna på själv. Men sista gången gjorde hon det fint; hoppade ut, vände sig, satte sig och återkom på signal. Min duktiga lilla splat!

Ja, det var allt tror jag... vi hann med en hel del på en timme...

Nya hinder!

2010-05-12T13:55:00.000-07:00

På morgonfikat satt en av mina kollegor och kikade igenom dagens tidning med tillhörande reklam. Plötsligt utbrister hon att jag måste åka till Rusta efter jobbet. "För Nelmi skulle tycka att ett sådant hinder med en ring i vore skoja att hoppa igenom. Det hade hon gillat" *skratt*

Så det var bara att svänga förbi Rusta på hemvägen. Det blev ingen däcket-variant utan 4 st hopphinder. Tillräckligt för att göra box-övningar i trädgården. Det var 25% rabatt på alla agilityartiklar. Så de kosta dryga 100-lappen styck. Stod länge och fingra på både deras tunnel och slalom också. Men jag har pinnar och en kort tunnel hemma.

Istället hitta jag en ryggsäck på 40 l för 200 spänn. Jag sakna en bra väska i helgen. Det blir mycket att släpa på under tävling; 2 hundar, bur, väska och stol. Så det kändes som en bra investering. Billigt och bra!

Går och funderar på att köpa mig ett tält också. Har kikat på lite olika. Det går ju att få tag i ett för runt 1500 kr. Men så har jag sett några olika varianter som verkar så smidiga att sätta upp som ligger runt 3000 kr. Hmmm... Ska fundera och kika lite till... och vänta på skatteåterbäringen :-)

Agilitylektion

2010-05-11T13:36:00.000-07:00

Igår var det dags för agilitylektion. Det blev bara jag och Nelmi, så vi fick jobba hårt :-)

På schemat stod dubbelbox. Perfekt träning för oss. Jag fick träna på min tajming och bra vägar. Sammanfattningsvis kan jag säga att det var en aha-upplevelse för mig. På filmen ser ni hela kombinationen i 3 repetitioner; det första omgången, och de 2 sista. Däremellan tränade vi delar av kombinationen.

Handlingen förändrades efter coaching från Emelie;
- Såg till att vara lite innan hinder 3 för att bättre kunna svänga henne mot 4
- Gör ett blindbyte efter tunnel (8) istället för bakombyte.

Detta gav fina resultat! Men jag måste säga att jag hade svårt för blindbytet först. Det ville gärna bli ett FB. Jag ville gärna lägga till ett FB vid den tajta svängen oxå. Men i sista omgången hinner jag ändra mig i sista sekunden (utan att störa Nelmi).

I andra omgången river Nelmi flera hinder. Emelie sa att så länge jag pratar med henne innan hindrena så går hon fint, men att hon lätt stressar upp sig när jag ligger på henne över hindrena. Så fort hon blir lite uppstressad så börjar hon slarva. Så vi bestämde oss att bryta henne så fort hon rev nästa gång. Så i sista klippet är jag inställd på att bryta henne. Därför fokuserar jag på varje hinder, för att snabbt kunna agera. Vad händer? Jo, inte en rivning! Man ser på klippet att jag är mycket lugnare i mina rörelser. Så när jag fokuserar på varje hinder, inte stressar upp mig för hur jag ska ta mig till nästa hinder så går Nelmi som en klocka!
Japp, ytterligare en polett trilla ner ;-)

Sedan träna vi på ett nytt sätt att lära in kontaktfältet på A-hindret som jag gilla riktigt mycket! Men det får jag skriva om en annan gång... för nu går ögonen snart igen på mig...

Årets premiärtävling

2010-05-08T08:30:00.000-07:00

Imorse bar det av till Götene för årets premiärtävling. Ja, det är klart vi var på en inoff. i Tibro i januari, men den räknas inte riktigt.

Nelmi har ju inte riktigt varit sig själv den sista veckan. Först var det ju att jag tyckte att hon såg lite stel ut, men massage har gjort susen. Men däremot har hon varit så loj. Det blev extra tydligt på lydnadslektionen i onsdags. Hon jobbade på bra, men gnistan fanns där inte riktigt. Även Emelie reagerade. Hon tyckte jag skulle hålla koll så att inte livmodern börjar krångla, med tanke på att hon precis har löpt. Lite orolig blev jag. Jag har tempat henne varje dag och försökt titta efter. Sedan kom jag på att jag i helgen satte på tjejerna fästinghalsband, vilket mycket väl kan vara orsaken också. Så i onsdags kväll åkte det av, och redan i torsdags var hon piggare. Svårt att säga om det var orsaken, men jag kände att Nelmi var på banan så att vi kunde åka och tävla. Och farten har det inte varit några problem med idag!

Jag vet att vi inte tränat så mycket denna vår, men det sista har det ju sett så fint ut på träningarna. Så jag hoppades ändå att vi skulle ta oss runt utan en diskning. Men det blev favorit i repris - 2 diskade lopp. *suck*

Hopp 1:
Jag var lite orolig över starten, jag tyckte den såg svår ut. Men efter tips från mina privata coacher (tur att jag har er ;-) så bestämde jag mig för ett FB efter 2. Sedan var det rak linje till 3 & 4, trodde jag... Hon hoppade hinder 4 - en disk! Tunneln drar för mycket. Som vanligt kommer jag ur fas. Hon försöker mer eller mindre hoppa studs efter lången och river därför nästa hopphinder rejält. Efter tunnel 2 är hon rejält uppe i varv, men hon svänger fint så jag tror att hon ska ta slalomen. Men hon ser inte. Så jag samlar henne och gör om. Nu återfår jag själv fokusen, för nästa sekvens är lite klurig. Men detta klarar hon riktigt fint!

Agility1:
Klurig start även i denna klass, men det fixa vi. Däremot så visste jag nästan att Nelmi skulle landa dumt vid slalomen. Men vi styr upp det och fortsätter. Väldigt många blev diskade därför att hundrana tog balansen efter slalomen, så jag planerade att lägga in ett FB för att fånga upp henne. Bra tanke, men alldeles för sent! Det blev en disk igen... Gungan går sedan fint och även svängen efter däcket som jag oroade mig för. Men sedan är jag alldeles för sen igen! Hinner inte fånga upp henne i svängen mot A-hindret. Och hon tar inte kontaktfältet (tror jag)... men på balansen blir det bra. Inget vidare lopp :-(

Blev lite besviken efteråt. Inte på Nelmi, hon fick mycket blodpudding och gos. Men jag måste för fasen hänga med lite bättre. *suck* På hemvägen satt jag och tänkte igenom olika träningsplaner, för nu måste vi komma igång ordentligt!

Funderingar

2010-05-04T13:21:00.000-07:00

Jag är lite dålig att blogga nu för tiden, och att läsa andras bloggar för den delen...

Mest beror det på att det är full fart på jobbet, så tiden räcker inte till. Men vi har fått till en del träning det sista, framförallt agility. De sista lektionerna har Nelmi sett riktigt fin ut! Och poletten börjar falla på plats för mig; bättre handling och tajming börjar infinna sig (stundtals :-)

Men sedan i lördags har jag tyckt att Nelmi är trött i kroppen. Tycker att hon ser lite stel ut i framdelen. Ibland tror jag att jag mest är nojig, tror inte någon annan skulle märka något på henne. Utan det är mer en känsla jag har. Men jag har lärt mig att förlita mig på den, så därför har vi tagit det lungt de sista dagarna.

Det kan vara så att hon är påverkad av löpet som hon precis gått ur. Eftersom Nelmi inte har löpt så många gånger så har jag ingen bra koll på hur hon reagerar på löpet. Men det kan vara en faktor som påverkar henne.

Vi har de sista dagarna kört med koppelpromenader och massage. Och det sitter lite spänningar i bogen/skuldrorna på henne. Men det mesta har jag fått loss. Idag har vi en vilodag, ingen massage och ingen promenad. Bara strosa runt i trädgården.

Har funderat väldigt mycket. Är jag nojig eller bara observant? Men att träna en hund som Nelmi betyder att det är bra att ta det säkra före det osäkra. Nelmi ger alltid 100% i allt hon gör. Ibland önskar jag att hon vore lite mer försiktig, men samtidigt måste jag erkänna att hennes ”fullt ös medvetslös” är ganska bra att ha på agilitybanan. Men det innebär också att risken för att hon skadar sig är större. En skada behöver inte betyda att hunden står på 3 ben och gnyr. Små sträckningar, överbelastning, träningsvärk, ja våra fyrbenta visar ju inte allt för oss. De ger ju allt när vi ber dem. Så jag har ett ansvar att läsa av henne och anpassa träningen (lättare sagt än gjort). Genom att vara proaktiv så tror jag att jag ger Nelmi de bästa förutsättningarna för framtiden.

Lite tankar från min sida. Jag känner Nelmi bra, men samtidigt är hon den första hund jag tävlar med. Så jag hör gärna era funderingar och erfarenheter...

//Annelie

Ps. En annan fundering; genom bra handling och tajming på banan så minskar riskerna för skador... bara att fortsätta träna mao ;-)

Köksträdgården fixad & balans träning

2010-05-01T07:59:00.000-07:00

Igår, på Valborg, vad jag ledig från jobbet. På förmiddagen tog jag och tjejerna en skön tur i skogen. Nelmi hittade en dypöl som hon stökade runt i ett tag. Tror hon letade efter sin kotte som hon tappade i den. Tur att hon är brun, så matte slapp se hur skiten hon var.

Väl hemma så blev det ett bad i uteduschen. Det är nog ett av mina bästa påhitt. Jag har kopplat på trädgårdsslangen på handfatet på toaletten. På så sätt så får jag varmvatten ute. Jag har en gammaldags dusch, ni vet en sådan med en skön stril. Den använder jag under sommarmånaderna. Det är så skönt att stå under bar himmel, intill rosorna, och duscha. Men det får nog bli lite varmare först... Nu använde jag handduschen och hade på mig gummistövlar och regnbyxor, när mina sötnosar fick sina välbehövliga bad. Tilly blev tillslut vit igen och luktar nu underbart!

Resten av dagen spenderades i trädgården. På schemat stod det att så alla grönsaker för i år. Jag tog bort alla löv, vände jord , gödslade och sådde. Krattade gångarna och la på mer bark. Det tog sin tid. Men innan dagen tog slut hade jag fått sått rödbeta, ruccola, romansallad, spenat, rädisa, morot och sockerärt. Sedan kom regnet, så potatis är fortfarande inte i jorden.

Idag var det inte lika lockande att påta i jorden. Istället så gav vi oss av in till Alingsås. Först åkte vi ut till klubben där jag och Nelmi körde kort men intensiv träning på balansen. Jag har varit lite dålig på att hålla kriterierna. Vi har 2 på 2 av med nosdutt. Jag har väl inte varit så noga med nosdutten det sista, vilket har resulterat i att hon stannar längre och längre upp. Nelmi är också beroende av att jag stannar precis i närheten för att hon ska utföra kontaktfältet, det blev tydligt på lektionen i veckan då vi körde en agilitybana. Jag hade behövt lämna henne för att placera mig bättre till slalomen, men jag kunde inte lämna henne.

Så vi började med lite nosduttar på lock. Förflyttade oss över till balansen där hon fick hoppa upp på nedfarten utföra kontaktfältet och sedan ett kör-kommando. Det behövdes inte så många repetitioner innan jag avancerade och hon fick köra hela balansen. Vi körde lite kvalitetssäkring. Jag arbetade mig utan problem ut i sidled, hon hade inga problem att jag var på efterkälken heller. Jag skrek "dutt" på nerfarten och då visste hon precis vad hon skulle göra. Annars kunde hon lätt glömma av sig. Jag provade att köra med en inkallning med mig stående ca 3 m efter balansen, inga problem! Duktiga Nelmi! Hennes gräns gick i när jag sprang för full fart om henne. Inte en chans att hon stannade då trots att jag skrek "dutt". Så detta måste vi träna mer på.

Efter en sväng till ICA så har vi nu kommit hem. Jag har lagat panerad kummel med potatismos, pepparrot och ångkokta sockerärtor. Mums! Om en liten stund ska vi ta en skogstur, solen tittar äntligen fram. Tänkte köra lite skrittträning med Nelmi. Sedan blir det soffan och en bra film. En skön första maj!

Harjakt & besök

2010-04-25T12:29:00.000-07:00

Hmmm... jag har nu många icke publicerade inlägg i listam. Jag börjar skriva men kommer aldrig till avslut.

Här händer en hel del. Förra helgen var vi på Öland. Hade en underbar helg i goda vänners lag. Perfekt tajming att få lite miljöombyte för min del, precis vad jag behövde.

Vill berätta en liten händelse. På lördags kvällen gick jag och Martin en liten promenad efter middagen. Tilly och Nitin fick gå i koppel eftersom Tilly bara vände rumpan mot Nitin hela tiden. Det började skymma och det blåste rejält. Nelmi hade så mycket spring i benen så jag bestämde mig för att låta henne göra sig av med lite energi.

Vi gick på en grusväg som kantades av stenmurar, innanför fanns stora kvadratiska fält. Och på vissa ställen fanns öppningar till fälten. Nelmi skuttar fram och tillbaka på vägen. Sedan viker hon av in på ett av fälten. Hon hinner en 100 meter in då jag upptäcker att det sitter 4 harar på fältet. Och hon är nästan framme vid dem. Så jag gör inkallningssiganl och Nelmi viker av på en fin båge för att komma tillbaka till mig.

Men sekunden efter ser jag att en av hararna gjort samma sak och de båda har ökat farten rejält. De är på väg rakt mot oss. 2 meter innan haren springer rakt in i mig så ser jag hur den spärrar upp ögonen och kastar sig åt höger. In på nästa fält, på andra sidan vägen. Efter följer Nelmi och jag hör hur hon gnyr när hon rusar förbi mig.

Det enda jag kan göra är att skrika "Nelmi" och jag hör hur min röst går upp i falsett. Jag får fullständigt panik. Jag inser att Nelmi är så inne i sin jakt så hon lär inte stanna. Hon är på okända marker, det börjar bli mörkt och blåsten gör att det blir omöjligt för henne att spåra sig tillbaka till mig. Allt det här hinner jag tänka på en sekund. Konstigt att jag inte gjorde det innan jag släppte henne... så jag hinner även bli förbannad på mig själv. Men Nelmi tvärstannar när hon hör mig skrika på henne och vänder om! Min duktiga, underbara Nelmi!! Jag var som en godisautomat hela hemvägen :D!

Både Tilly och Nelmi löper så det blev ingen tävling i Nybro förra helgen, och ingen i Kungälv denna helg. Lite tråkigt då det inte är så mycket tävlingar att välja på nu under våren. Men vi har haft 2 agilitylektioner som har gått kanon! Det känns som att hel del lossnat för min del, bättre handling och framför allt bättre tajming.

Nu helgen var Maggan och Wilda på besök. Vi hade lektion ifredags och igår följde jag med till Kungälv som sällskap när de tävlade. Vi har haft en mysig helg med massa långa härliga skogspromenader.

Veckan som gick..

2010-04-11T11:44:00.001-07:00

Jag började skriva ett blogginlägg i onsdags efter lydnadslektionen, men det blev inte mer än ett utkast. Sedan dess har det varit fullt med hundaktiviteter, så här kommer en sammanfattning (med risk för att det blir långt)

Onsdag -Lydnadslektion:
Jag och Nelmi var själva på lektionen. Och jag ville gå under kommendering eftersom det inte gick så bra sist. Matte behöver träna. Emelie tyckte att vi skulle prova med extern belöning, för att se om Nelmi kunde få ett bättre fokus under fotgåendet. Men det blev snarare tvärtom. Nelmi gick och snegla mot leksaken hela tiden och stack vid ett tillfälle ifrån mig. Så vi fick lägga den utanför planen först. Träningen gick till så att jag gick på Emelies kommando, Emelie klicka när Nelmi fokusera och då skickade jag Nelmi till leksaken med ett Varsågod. Mot slutet börja hon förstå vad det gick ut på. Tror det här kan bli kanon. Och vad bra att kunna ha en extern belöning! Perfekt på tävling.

Sedan träna vi på rutan, vårt fjärde pass. Jag har nu lagt på kommandot Kör. Jag kan skicka henne från en bra distans. Emelie sa att hon har bra koll på konerna, vilket jag var osäker på om Nelmi hade. Jag är supernöjd med att ha kommit så här långt efter så få pass. Men önskvärt vore lite mer fart. Fick i "läxa" att ha en tunnel innan.

Eftersom vi var själva så var det intensiv träning, men i pauserna la jag Nelmi och gick en bit ifrån för att diskutera och utvärdera med Emelie. Nelmi låg fint och lugnt Det blir bättre och bättre.

Torsdag - Agilitylektion
Jag och Mikaela fick köra en agilitybana. Det har ju varit sisådär med agilityträningen denna vinter, och Nelmi har inte presterat något vidare i ridhuset. Men i torsdags var hon laddad! Vi gjorde ett kanonlopp och hon tog kontaktfälten fint på både A-hindret och balansen. Rev inte ett hinder! (Verkar som om hon anstränger sig mer när det är höga höjder) Men så kom vi fram till säcken, där tog det stopp. Nelmi kom inte alls ihåg säcken, och sedan vart den nog lite läskig då det var lite vatten på den. Jag vart helt slut efter att ha kört banan en gång, blev ordentligt andfådd. Skyllde på den jäkla vintern, har ju inte alls tränat lika mycket. Men jag kom på efteråt att det vara bara en vecka sedan jag var ordenligt förkyld med en hosta som höll mig vaken hela nätterna. Jag satt upp och sov hela förra veckan, så det var kanske inte så konstigt att jag blev kort om luft.

Lördag - ANAM
Igår var jag funktionär på AgIF's Nationella Agility Mästerskap. Alingsås BK var lokal arrangör. Att få spendera hela dagen med att titta på när några av Sveriges bästa ekipage kör agility är enligt min mening ett perfekt sätt att spendera en lördag. Jag hade första parkett då jag var inropare. Det enda tråkiga var att jag inte kunde studera loppen i detalj då jag hela tiden var tvungen att hålla koll på att nästföljande 3 ekipage var på plats. Jag hade verkligen en toppendag! Roligt att få träffa så mycket trevligt hundfolk också! Jag var rätt mör när jag kom hem på kvällen.

Idag - Söndag
Vilken härlig dag! Vi gick en skogspromenad med min syster, innan hon var tvungen att ta tåget hem till Stockholm. Men det bästa var nog ikväll när jag blev lite sugen på att träna. Klockan var åtta och ljust ute. Så jag och Nelmi tog ett lydnadspass i trädgården. Underbart!

Vi träna vidare på fotgåendet. Växlade med att ha en boll i handen som jag slängde på en rak linje framför henne när hon gick med full fokus. Och med extern belöning, jag la bollen på marken och gick iväg. Ha! Polletten har trillat ner! Nelmi valde att följa med mig med så fint fokus. Man såg att hon förstod vad det handlade om, och j-klar vad snabb hon var när hon fick sitt Varsågod. :D Sedan blev det rutan. Här valde jag att 90% av gångerna belöna med att kasta bollen. Det resulterade i att hon fick fin fart på kommandot Kör! Sedan körde vi läggande under gång. Hon har börjat att göra långsamma och tveksamma läggande det sista. Nelmi som kastade sig ner innan... :( Men nu körde jag med bollen igen. Kastade den mellan benen på henne. Och Yes! Hon började att kasta sig ner på Ligg igen. Ett mycket bra och spontant kvällspass!

Dagen innehöll ett överraskningsmoment. Tilly har börjat löpa! Det trodde jag inte hon skulle göra än på 2 månader... men så börja jag tänka efter... det stämmer bra. Matte som inte har koll! Förrförra året löpte hon i december, men sista gången var faktiskt i oktober. Nu blir det intressant och se om Nelmi kommer att gå i löp också eller fortsätta med att löpa en gång per år som hon har gjort hittills... Lite jobbigt då vi har tävlingar 2 helger i rad nu...

Skön påskledighet

2010-04-05T13:05:00.000-07:00

Våren kom med påsken. Underbart! Vem hade trott det för ett par veckor sedan när snödrivorna var gigantiska. Här hemma har vi bara tagit ledigt och gjort det vi tycker mest om; strosat i skogen på långpromenader, tränat och röjt i trädgården.

I fredags åkte vi ut till Vinna Hundcenter och tränade lydnad. Det var ett glatt gäng som hade samlats. Jag och Nelmi fick tillfälle att träna på att gå under kommendering. Det gick inget vidare, jag blev allt för fokuserad på komenderingen och Nelmi undrade vad jag höll på med. Så det behöver jag allt träna mer på. Så fort vi körde själva så gick det mycket bättre. Jag tränade mycket på att lägga Nelmi i pauser och lämna henne en bit. Jag tog tom tillfället i akt att interagera med Vinna som kom fram till mig. Nelmi låg fint kvar. Så stora framsteg!

I lördags tränade vi rutan hemma i trädgården. Äntligen har jag tillgång till trädgården igen. Men det är mycket blött. Passet blev riktigt bra och vi kunde avancera Jag ökade avståndet, la på att kasta leksak till henne och la på kommando "kör".

Igår var det dags för agilityträning. Nelmi var duktigt och låg fint och lugnt med avstånd från mig medans de andra körde. Väntade på sin tur. Hon börjar förstå det här med tålamod. Men på slutet vart det för mycket för henne, hon börja gnälla lite och stack efter en kastad leksak. Hmmm, mitt fel, jag pressa henne lite för mycket.

Det märks att jag är ringrostig i handlingen. Och Nelmi slarva en del och börja riva. Men jag tror faktiskt att jag fick henne att förstå, jag belönade inte när hon slarva. Och berömde henne mycket när hon fokuserade och inte rev.

Ja imorgon är det dags för jobbet igen. Hade lätt kunnat vara ledig ett tag till. Trädgården behöver ett par dagars arbete. Men fick börjat i vart fall...

Framsteg!

2010-03-30T13:44:00.000-07:00

YES! äntligen lite framång med vårt "vardagsläggande"

Har precis avslutat ett klickerpass med hundarna. Vanligtvis så börjar jag med Nelmi, men idag startade jag med Tilly istället. När jag tränar den ena i vardagsrummet så sätter jag upp mitt kompostgaller till köket. Men det struntade jag i idag. Istället kommenderade jag ligg till Nelmi i köket, utan insyn i vardagsrummet. Sedan gick jag och Tilly in och gjorde vårat pass. Har försökt göra så här någon gång innan. Men Nelmi brukar alltid reagera på mina kommenderingar till Tilly och kommer då rusande, vilket jag inte alls vill att hon ska göra. Därav kompostgaller.

Men idag låg hon snällt ute i köket. Vanligtvis så ligger hon precis vid gallret och kikar uppmärksamt, men idag kunde hon inte se oss. Visst reste gånger hon sig ett par gånger, men jag gick tillbaka till samma plats med henne. Sedan, när hon låg fint så gick jag in ett par gånger och gav henne en godisbit. Jag blev så glad! För detta är den värsta störning Nelmi kan ha, för hon älskar att träna. Att höra mig klicka och belöna Tilly, inte kunna se oss och ändå stanna kvar på sin plats. Jag och Tilly höll på ca 5 min, så det var en stund. Nelmis belöning blev sedan att få komma in och träna med mig. Det går framåt!

I don't want to go to rehab...

2010-03-28T10:57:00.000-07:00

Igår var jag bjuden på kändistät 40-års fest! Bland gästerna fanns Batman, Harry Potter, August Strindberg, Dileva och många flera. Det var Marilyn Monroe och Sophia Loren som ställde till med kalas.

Det var längesedan jag skratta och dansa så mycket. Alla gäster hade lagt stor möda på sin utstyrsel, så roligt. Det stod i inbjudan vilken karaktär man hade blivit tilldelad. Och jag skulle vara Amy Winehouse.

Jag bad min mor hjälpa mig med håret, Hon visste inte vem Amy var. Så när jag kom hem till henne med bilden på Amy så skratta hon gott. "Hur ska jag lyckas med detta!?"

Hon tupera och tupera och tupera... Hon sucka och stöna och efter ett tag övergick det till svordomar. Tur för oss att min bror var på besök. Efter en stund ropa han på mamma. Han hade hittat ett Youtube-klipp på hur man får till ett Amy-hår. Och efter det så gick det som en dans.

Så här blev resultatet

Kan tillägga att vi var tvungna att ta hjälp av ett par strumpbyxor för att få till höjden! :D

Vampyrfrossa

2010-03-26T13:56:00.000-07:00

Så var det helg igen. Kan inte säga att det blivit så mycket träning denna vecka heller. Däremot kan vi utan problem gå vår favorit runda i skogen nu. Vad vi alla tre har saknat det! Nu är det inte mycket snö kvar på gräsmattan, så snart så kan vi träna i trädgården igen. Dessutom så ställer vi om klockan i helgen. Ska bli så skönt att få lite ljusare kvällar. Så snart finns det inga ursäkter kvar för att inte träna.

Men vi har faktiskt gjort några klickerpass under veckan. Igår träna vi lite på platsliggningen. Har kommit på en sak. Om jag kommenderar Nelmi till plats (dvs. hakan i marken) och lämnar ber henne så blir hon mycket mer orolig än om jag bara ber henne ligga. Så nu tränar vi på att jag lämnar henne i ligg-ställning, går ur rummet och när jag kommer tillbaka så har hon självmant lagt sig i platsposition. Vi kom upp i 45 sekunder igår, så det går framåt. Som ni förstår så är det ju lite svårare att jag lämnar henne så att hon inte kan se mig. Men eftersom vi är inomhus så kan vi försvåra det lite. När vi kommer köra utomhus igen så övergår jag till klass 1 momentet, dvs lämna 20 m. Sedan tränar vi separat på snabba platslägganden. Tror det kan vara ett recept för framgång med platsliggningen!

Ikväll har jag varit hemma hos Malin. Kikat på underbara små snuservalpisar, ätit god äppelkaka och planerat agilitysäsongen. Sara, Mia och Lotta var där med. Mysigt! Malin ska brodera en snygg hoodtröja med vår logga. Hon hade gjort ett test på en bit tyg. Det kommer bli så snyggt!

För 2 år sedan var min syster och mamma helt betagna av en bok-serie. Den var på engelska och jag hade inte hört talas om den. Jag tyckte storyn verka löjlig och inget för mig. Sedan kom de på svenska och den första boken blev film. Sedan utbröt vampyrhysteri. Vet ni vad jag pratar om? Jo, Twilight-serien. I veckan började jag lyssna på första boken. Jag kan inte sluta... Idag lyssna jag färdigt på andra boken. Snart är det dags för sängen, tror att tredje boken får göra mig sällskap... Men först ett avsnitt av Dexter. En annan serie som jag äntligen fått upp ögonen för. Och då ska ni veta att jag döpte en valp till Dexter, eller riktigare sagt, min käre bror gjorde det. Jag är hopplöst efter, jag vet...

Husefrid

2010-03-23T05:17:00.000-07:00

Här är det bloggtorka... ja tom träningstorka. Har haft lite för mycket på schemat och dagarna går fort.

Men det glädjer mig att för varje dag som går så blir det ljusare. Snön är på väg bort, även om jag tycker att det kan gå lite fortare... Var precis ut och gick en promenad med hundarna. Skönt att äntligen få komma ut i skogen igen! Även om det är med livet som insats då stigen bitvis är täckt av is.

Idag har jag gjort en insats för husefriden. Tuva och Nora är just nu hos veterinären och blir kastrerade. De har varit olidligt att ha dem hemma då de om vartannat har gått i löp och skriker så det gör ont i själen. Ursäkta uttrycket, men en kåt katt hemma är ett helvete. De har även varit uttråkade då de inte har fått (eller i Noras fall; vägrat) att gå ut. Så efter konvalescensen så är det 2 tjejer som helt enkelt får finna sig i att vara ute om dagarna.

Ska åka och hämta dem om ett par timmar. Hoppas att allt gått bra. Men det blir roligt att ha två trattfior hemma. Vojne, vojne, det blir en utmaning för mattes tålamod :D

Ett kilo lättare...

2010-03-09T06:56:00.001-08:00

Nej, det är inte jag som har börjat med kampen för Beach 2010. Nej, det är Tilly som står för viktnedgången. Inte så att hon har blivit mindre runt midjan, hon har inte det problemet. Men hennes omfång runt öronen har minskat betydligt. Kanske inte ett kilo, men det känns nästan så.

För igår kväll gick jag lös med rakapparaten. Vi har nämligen konstanta öronproblem här hemma. Att Tilly har det är ingen nyhet, det har hon alltid mer eller mindre haft. Typiskt spaniel. Men även Nelmi har problem. Och Nora. Och Tuva har haft. Så för att göra en lååång historia kort så hade jag igår diskussioner via telefon med vetten. Nu har vi satt alla på ny behandling och jag ser ljust på att detta besvär ska få ett slut. Jag hade redan satt in behandling på Nora i förra veckan, vilket har resulterat i att hennes öron redan ser riktigt fina ut.

Men för att få in mer luft och på så sätt underlätta läkning, så beslöt jag mig för igår att gå lös med sax och rakapparat. Även om Tilly skulle se lite rolig ut så vad det värt det. Men resultatet var inte alls så farligt, det syns knappt. Faktum är att hon blev finare! Jag rakade av nästan allt hår på insidan örat, klippte ner längden med en 3-4 cm och drog ner linjen på yttersidan. Och som sagt, vad mycket lättare öronen blev! Kanske kan ta lite till…

Även Nelmi blev offer för min framfart. Hennes öron klipptes av på längden. Hon har nästan inget hår på insidan öronlappen, men däremot så har hon en stor klump under örat. En virvel som sedan går ner mot bröstet. Jag klippte och rakade allt. Även halsen. Kanske inte blev så jättefint, men, men…

Nu har jag bestämt mig för att klippa ner Tilly ordentligt. Alla häng ska kortas ner till minst hälften. För det lär vara blöta tider den närmsta tiden, och hon torkar aldrig. Så nu vet ni vad jag ska göra ikväll, för det lär ta många timmar…

Rutan

2010-03-05T11:32:00.000-08:00

Idag har vi varit iväg och tränat lydnad med Susanne, Blossa och Zoya. Så roligt att få träna igen, och med så trevligt sällskap blir det bara bättre :)

Vi körde igenom de flesta moment och Nelmi var på hugget. Hon låg faktiskt fint under platsliggningen. Eller ja, ivartfall första gången. Andra omgången så hade jag dragit upp henne lite i aktivitetsnivå, och då låg hon inte alls lika stabilt. Höjde huvudet och reste sig en gång.

Sedan testa vi rutan för första gången. Vi hade bara gjort en kort introduktion på lydnadslektionen. Jag har valt att shejpa in rutan, dvs klicka för när Nelmi söker upp rutan och belöna i mitten. Men Nelmi är en kreativ själ. Att bara gå in i rutan var för enkelt. Så hon kom själv på att det jag nog ville var att hon skulle ställa sig på tre ben med en kon rakt under sig. Ja, det måste vara det matte vill! *skratt* Det spelade ingen roll att jag inte klickade utan istället lockade bort henne. Hon gick direkt tillbaka och ställde sig fint på tre ben och väntade på sitt klick.

Så jag fick tänka om... Gick och hämtade min anteckningsbok och la den i mitten av rutan. Problemet är att Nelmi gärna nosduttar istället för att använda tassen, vilket jag inte vill i denna övning. Men vid första försöket så gick Nelmi in i rutan och ställde tassen på boken. Yes! Vi fick många fina repetitioner och kunde öka avståndet till rutan med någon meter. Så nu har jag helt enkelt övergått till target-träning istället. :)

Ett mycket bra träningspass. kan vi bara få till platsliggningen så kan vi prova tävling igen...

Lite ur gängorna...

2010-03-02T09:46:00.000-08:00

Den sista veckan har tre personer sagt till mig att jag pratar med en ny dialekt!?

Faktum är att jag själv kan höra det. Efter att ha bott 5 år i Alingsås så börjar min göteborgska/halländska tyna bort och ersättas av västgötska! :D

Samma sak hände när jag bodde i Stockholm i 5 år, men som tur var återfick jag min göteborgska när jag flyttade hem. :D

Annars så har jag inte varit på humör den sista tiden och därav ingen träning. Hoppet tändes om vår i lördags då jag insåg att jag hade klarat min båda tak och därför kunde njuta av tövädret. Men det var kortvarigt, imorse var det åter -11 grader. Min rygg protesterar mot allt skottande och jag saknar skogen. Konstigt när man bor mitt i skogen, men faktum är att den enda promenadväg vi har är vår grusväg fram och tillbaka.

Igår var vi hos vetten. Tillys öron ser riktigt dåliga ut, såriga och fulla av svamp. Jag har nu behandlat henne i snart 2 månader med Canaural, men ingen förbättring. Nu ska vi prova något nytt medel, hjälper inte det så blir det kortison. Just nu väntar jag på att de ska få in medlet, då det var slut. Så under tiden behandlar jag med örter. Även Nelmi har svamp, men inte alls så illa som Tilly. Det kan hända att de har en bakterieinfektion också, men först ska vi komma tillrätta med svampen.

Förra veckan fick vi beskedet att Heidi hastigt hade gått bort. Heidi var Tillys och Nelmis bästa kompis (också Springer) och hon var ofta hemma hos oss när matte och husse behövde passning. Heidi var ett stort stöd, framförallt för mig under mitt och Tillys första år. Tilly var i dåligt skick när hon kom till mig, både fysiskt men framförallt mentalt. Men Heidis sällskap gav Tilly trygghet och vägledning. Hon har också haft en stor roll i uppfostran av Nelmi. Hon var Nelmis idol. Så saknaden efter henne är stor, för oss alla tre.

Så det är kanske inte så konstigt att jag känner mig lite ur gängorna efter allt som har hänt den senaste tiden. Men samtidigt så finns det mycket att se fram emot framöver. Redan denna vecka händer det roliga saker; jag ska träna lydnad med Susanne på fredag och söndag är det ridhusträning. Lördag är det sponsorjakt till agilitytävlingen i april och fest i Göteborg. Och ja, våren är på väg... även om det inte kändes så imorse.

Ta hand om er!

George

2010-02-23T09:32:00.000-08:00

Jag är väldigt förtjust i Grand Danois. Tycker att de är så vackra! Kanske inte en optimal ras om man vill hålla på med agility och dessutom bor i ett litet torp. Men kan ändå inte hjälpa att jag får något drömskt i blicken när jag ser en Dane...

Idag hörde jag om Giant George på radion. Var bara tvungen att surfa in på hans hemsida

George är världens största hund. Han har en mankhöjd på 109 cm och väger 110 kg! Och är en kändis, har tom varit med hos Oprah. En väldigt fin pojke tycker jag!

Fast jag hade aldrig haft råd att ha honom. Han äter 5 ggr så mycket än vad Nelmi och Tilly gör på en månad!

Här är Georges hemsida: http://www.giantgeorge.com/

Pajformen

2010-02-22T11:26:00.000-08:00

Kom ni ihåg pajformen?
Det var i januari som jag filmade ett klickerpass. Jag skulle få Nelmi att stå med alla fyra tassarna i en pajform. Det var första passet som jag filmade och har väl sedan dess kanske tränat ett pass till. Men så igår så var det dags för en uppföljning.

Det var svårare att shejpa in än vad jag trodde. Vill ju inte att Nelmi sätter sig i pajformen, utan tanken är att hon ska stå upp. Så jag var tvungen att få klickat rätt. Sedan klarar hon inte att stå så länge. Men det gör inget, tanken med övningen är ju att öka kroppsmedvetenheten.

Nästa övning är att lyfta bakbenet. Det gör hon fint nu. Vi har även tränat in det andra benet, men inte kommit lika långt.

Sista övningen är att sitta fint. Äntligen! Gud vad vi har kämpat. Men nu har Nelmi hittat balansen och fått koll på sina ryggmuskler. Och idag har vi börjat träna stående...

Ja även Tilly fick visa sina färdigheter. Visst är hon söt! Hon älskar att klickerträna Även hon fick prova pajformen. Men hon sätter sig i den. Men det är en bra övning för Mamma Mu ändå :-)

Det vita h-lvetet

2010-02-21T10:11:00.000-08:00

Ursäkta uttrycket... Men det är vad min granne kallar snön. Den stackaren har varit ute och skottat med traktorn i säkert 6 h per dag denna helg.

Själv har jag varit ute från kl 10-17 idag och skottat. Fick hoppa agilityträningen bara därför. Först fick jag skotta gångar runt huset, sedan gräva fram bilen och soptunnorna. Jag fick trycka mig igenom hundluckan i Doggebo för att kunna skotta i hundgården. Ni förstår av bilden varför jag inte använde gallerdörren!

Efter det grävde jag en gång för att kunna ställa stegen mot altantaket. Jag var rädd för att det skulle rasa. Fick ner det mesta av snön, men jag måste nog ändå sätta upp stötter snart, helst innan all snö från det stora taket rasar ner på det.

Sedan tog jag en paus och gick en promenad med hundarna i 45 min. Har varit så dålig på att promenera det senaste, gillar inte att gå på vägen. Vill ju strosa i skogen!

När vi kom hem så fortsatte jag att ta taket på baksidan. På utbygget har jag plåttak. Snön gick nästan upp till magen på mig! Skojar inte! Så det var bra att jag fick ner det. Sedan var jag trött!

Är fortfarande helt slut i kroppen...

Insnöad? Min rodedendronbuske (som är stooor) syns inte längre...

Hyllad & beskylld

2010-02-19T13:46:00.000-08:00

Har förstått att Cesar Millan är både hyllad och beskylld för sina träningstekniker. Själv tycker jag att det är svårt att avgöra utifrån ett TV-program; som är ihopklippt och regisserat för att locka tittare.

Men visst säger Cesar rätt vettiga grejer ibland. Och ibland så gör det ont i själen över vilka grepp han tar till. Ja, ni förstår att jag är rätt splittrade i mina åsikter om the "Dog whisperer".

Men han är ett fenomen. Som sagt så verkar han hyllad till skyarna i USA, men utanför landets gränser verkar det avta. Jag har läst flera artiklar där man varnar för Cesars metoder, bla av Anders Hallgren. Och här kommer en intressant pressrelease i ämnet.

Jag tycker det är lite intressant att följa dessa diskussioner. Själv kommer jag nog att fortsätta plocka russinen ur kakan...

Föraning av våren?

2010-02-17T10:02:00.000-08:00

En känslosam vecka

2010-02-12T06:06:00.001-08:00

Det har varit en tung vecka med mycket känslor, så därför har jag inte skrivit här i bloggen.

I tisdags kväll råkade lilla Segra, Emelies 7 månader gamla valp, ut för en olycklig händelse. Vi försökte på alla sätt få henne tillbaka men hennes liv gick inte att rädda. Fina, söta Segra…

Hela händelsen har berört mig djupt. Det har fått mig att reflektera över hur sårbara vi är och hur nyckfullt livet är. Att livet kan förändras helt i nästa sekund och att vi aldrig vet vad som komma skall.

Jag har haft behov att ha mina tjejer nära och jag har tänkt mycket på att jag aldrig ska glömma att uppskatta livet här och nu. Att dagligen visa mina nära och kära min kärlek, både tvåbenta som fyrbenta.

Men mest har mina tankar varit hos Emelie, Clas och Vinna. Och jag sänder så mycket kärlek och styrka som jag bara kan...

Imorse knacka det på dörren. Det var konstnären jag beställde ett porträtt av Tilly och Nelmi av i somras. Så en bild på tavlan får avsluta bloggen idag.

Agilitylektion 2 i snöoväder

2010-02-03T14:22:00.000-08:00

Tiden går fort när man har roligt… Så här kommer en sammanfattning av förra veckans aktiviteter!

På onsdagen hade vi vår andra agilitylektion för året. Yes, vi träna i snöovädret :-) Vi fick köra ovanstående kombination. Vet att det ser lite rörigt ut med alla färgglada siffror, men det var en riktigt rolig övning som man kan kombinera på hur många sätt som helst. Nu har det gått lite för lång tid för att redogöra i detalj hur det gick för oss (minne som en guldfisk). Men Nelmi fick till fina tajta svängar och det märktes verkligen när jag var på rätt plats eller ej. Den största aha-upplevelsen fick jag när jag kunde stå i mitten och ta in Nelmi mellan hindrena (lila 4-5) Wow! Jag behövde inte stå uppe vid hindret och skaka handen blå, hon lyssna så fint! Och Emelie sa att jag såg rätt rolig ut, för jag tappa hakan helt :D
Det var en lektion som lämna en skön känsla i kroppen i flera dagar efteråt!

I lördags körde vi hindrena till Sussies ridhus för söndagens första ridhusträning. Efteråt bjöd jag på lite mat hemma hos mig och vi prata ihop oss lite inför sommarens tävlingar. Ska bli så roligt! Längtar till säsongen drar igång, men först måste vi få till lite träning…

Så igår, söndag, var vi iväg och körde agility. Nelmi var mer taggad än vanligt, tror hon käkade raketbränsle till frukost :D Troligtvis beror det nog på att vi inte kunnat promenera lika mycket det sista, snön är för djup i skogen. Det är bara Nelmi som tycker att det är roligt att plöja sig fram i snödrivorna. Jag och Tilly är måttligt roade. Gladast blev jag när Nelmi tog säcken och sedan rakt in i slalomen som stod parallellt med säcken. Svår ingång.

Imorgon ska vi på första lydnadslektionen för året. Vi ska börja kika på klass2 momenten, så det ska bli riktigt spännande!

Hungrig!

2010-02-01T13:01:00.000-08:00

De senaste dagarna har jag märkt att Nelmi är mer hungrig än normalt. Ifs så är hon alltid hungrig, är man en blandning av spaniel/retriver, så är man :) Men nu är det extra mycket. Och det är klart när yttertempuraturen ligger på -10 till -20 grader så bränner man lite mer energi. Speciellt om man älskar att rusa i den djupa snön. Hon ser ut som en gasell när hon hoppar fram.

Så nu har vi ökat mängden mat. Hittade en korv med färsk foder i frysen. Tror jag ska köpa lite fler. Perfekt att ge om man vill ge lite extra. Så ni kan tänka er att jag står högt i kurs här hemma nu! För naturligtvis får Tilly också lite, det måste vara rättvist.

Vi klickertränar nästan varje kväll och vi gör fina framsteg. Här kommer en kort resumé av kvällens övningar:

Lyfta baktassar; Nelmi klarar detta fint med vänster bak på kommandot "lyft". Har även börjat ändra min position till stående. Hon lyfter höger också, men vi har ingen signalkontroll ännu. Det är fortfarande svårare för henne, hon lyfter inte heller benet lika högt. Men det blir bättre och bättre

Sitt/Ligg; Fina positioner och hon gör dem snabbt! Tyvärr är det så litet här hemma så jag har svårt att öka avståndet. Skulle behövas.

Platsliggning: Här skiftar jag taktik mellan gångerna; störningar genom att jag rör mig, jag går och ställer mig på andra sidan rummet, jag leker med leksak, kastar godis. Vi kör också med snabba läggande med direkt belöning, vilket vi la fokus på ikväll.

Sitta vackert: Sakta men säkert så kan hon sitta längre. Men hon vill gärna ha stöd med ena tassen på min hand. Nelmi har svårt att hitta rätt balanspunkt och jag vill inte kräva för mycket av henne då det gäller att hon har muskler som klarar det. Så jag låter henne nu få lite stöd så att hon kan sitta längre och därmed komma vidare i träningen.

Tilly är bara för skön att träna. Hon älskar det! Jag vet inte var denna tränningsentusiasm kommer ifrån?! Här kommer kort om vad vi tränar på just nu;

Backa; Hon börjar förstå kommandot. Men jag vill att hon bjuder ännu mer bakåt. Hon trippar gärna lite på stället, sötnosen!

Bakdelskontroll: Vi har nu skippat klossen. Hon ser bara för skön ut när hon svänger runt. För hon lägger gärna huvudet på sned.

Ingångar; Ja, hon använder bakdelen nu, men hon har haft svårt att hålla positionen vid min sida. Sätter sig gärna en bit ifrån. Så vi tränar mycket på ingångar. Och det börjar se riktigt bra ut.

Sitt & ligg: Visst kan Tilly detta. Men hon har aldrig förstått att hon ska sitta/ligga kvar. Hon slänger sig ner och så fort hon fått sin godis så reser hon sig upp. Så jag håller nu på att lära henna att sitta/ligga kvar mha omvänt lockande. Och så har jag börjat lägga på fri-kommando.

Om Tilly kommer fortsätta att tycka att detta är så roligt som hon nu tycker att det är, så kanske jag ska lära in alla klass 1 moment på henne också!? Väldigt bra träning för matte också! För det är verkligen 2 helt olika hundar att träna.

Agilitytävling i Tibro

2010-01-30T12:35:00.000-08:00

Jag måste vara tokig som går upp kl. 05.30 på en lördag för att köra nästan 2 timmar och sedan köra agility i -20 grader!

Men jag var snäll mot Tilly, hon fick vara hos mor under dagen. Vi smög in på morgonen och jag la en filt jämte mammas säng och Tilly la sig till rätta. Nelmi var lite fundersam över att behöva åka bil själv. Men det är nyttigt för henne att vara utan sin mor. Det är inte många gånger de två har varit ifrån varandra.

Tävlingen då? Jo, det känns som om jag kan kopiera blogginlägget från Kungälv… Klass 2 banor är helt enkelt för svåra för oss, eller ja, i vart fall för mig. Resultatet var 3 diskningar. Men precis som i Kungälv så fanns det sekvenser som var sååå bra!

Eftersom vi var själva idag så hade vi ingen som kunde filma oss. Men jag ritade ner banorna och här kommer en sammanfattning:

Agility A
När jag gick banan så kände jag att det nog var i svåraste laget. Men skam den som ger sig! Av 30 startande var det bara 5 st som kom i mål. Starten var klurig, 180 graders sväng tillbaka. Men det var inga problem. Jag gjorde ett bakombyte vid 3-4 och sedan serpentinsväng till 5. A-hindret stod nära och dessutom skarp sväng efter. Rakt fram stod en tunnel. Men vi klara detta galant! Jag tror ifs att hon rev 7 (osäker). Allt går fint och slalomingången var klockren. Men så missar Nelmi en av pinnarna i slutet. Jag såg det i ögonvrån och på en millisekund så bestämmer jag att vi skiter i det. Jag diskade mig medvetet. För helt ärligt så vet jag inte vilken pinne och jag är osäker på reglerna. Måste man inte starta där hunden går ut? Vad händer om man tar om hela slalomen? Hur som helst vi fortsätter. Jag tyckte att tunnelsekvensen såg lurig ut. Jag var rädd att inte hinna plocka upp henne vid tunnel 13 så att hon skulle fortsätta upp på A-hindret. Men även detta gick fint! Men hon missar nästan däcket. Jag drar mig nämligen för tidigt mot 18. Jag är osäker på om vi hade blivit diskade här (om jag nu gjorde om slalomen), kom inte riktigt ihåg vad som hände, men jag tror inte det. :)

Agility B
Nästa klass var nästan samma bana fast baklänges. Jag klura länge på hur jag skulle göra för att Nelmi inte skulle ta A-hindret efter 2. Bestämde mig för att starta med vä handling och placerade mig mellan 2 och 3. Först hade jag upp vänster hand och tog sedan upp höger när hon hade fäst på 2, för att ta in henne till mig. Sedan skickade jag henne på däcket. Det gick toppen MEN! Vinkeln blev fel och Nelmi hoppa mellan ramen istället. Attans! Jag kom av mig och sprang inte på, men ändå hann jag plocka upp henne och fick in henne i tunnel 6. Sedan gick det fint, vid 11 gjorde jag bakombyte, fick runt henne i stjärnan och på A-hindret. Staketet gick fint och vid sista hindret höll jag på att tappa henne. Jag valde att göra ett FB men hon drog på, fick henne att vända upp och i mål!

Hopp A
Ser ni linjen från 1,2,3,4 och sedan tunneln. Hmmm… Vad tror ni hände? Just det! Jag fick inte stopp på Nelmi the bulldozer. Detta behöver vi verkligen träna på! Min lösning var att starta med vä handling vid 2. Sprang på och bromsade in vid 3 och gjorde ett bakombyte. Det var det bästa jag kom på, men det funka inte. Vi kom ur fas och jag vet inte vilka hinder jag fick över henne. Men vid slalomen så stanna jag till, fick tillbaka fokus och drog på. Resten av banan gjorde Nelmi så snyggt!! BB vid 10-11, plockade upp henne fint vid tunnelutgång 13. BB vid 14 och FB 15-16, skickade henne till tunneln, skickade henne på 19 och gjorde sedan ett BB. Här var jag lite för snabb och störde Nelmi så hon rev 19.

Sedan var jag helt slut. Med tanke på att jag skulle köra hem i 2 timmar så valde jag att stryka oss ur sista klassen. När jag plockade ihop såg jag smallklassen gå banvandring. Det såg väldigt enkelt ut. Man hade tagit bort 2-3 hinder från banan innan. Nu såg jag inte hur banan gick, bara hur den såg ut. Jag var nära att ångra mig…

Men summa summarum så är jag nöjd med dagen! Vi lyckas ju aldrig helt, jag och Nelmi, men det kommer nog så småningom… Lärde mig en massa idag, speciellt vad vi behöver träna mer på. :)

Fotgående & apportering

2010-01-29T12:19:00.000-08:00

Igår var vi iväg till ridhuset igen. Så skönt att ha ett ställe att träna på.
Det enda negativa är underlaget. Det liksom är överallt på en efter att man tränat färdigt. Mest beror det förståss på att min galna splat tuggar frenetiskt på sin leksak som sedan slängs i "sanden". Nelmi hostar till vid något tillfälle på filmerna, och inte så konstigt med tanke på att hon säkert fått i sig ett kilo "sand" under passet.

Vi körde igenom de flesta momenten, men här kommer filmer på fotgåendet och apporteringen.

Fotgåendet: Vad jag ville uppnå med passet var att Nelmi skulle ha bättre fokus och intensitet. Och jag var ganska nöjd efteråt. Men när jag tittar på filmen så måste jag säga att det ser bättre ut än vad det kändes. Det är bra att filma! Så det är bara att fortsätta träna... Just nu kör jag med mycket leksak och har den synlig för henne, bara för att få henne så laddad som möjligt.

Apporteringen: Detta har ju varit vår jobbigaste moment innan, men nu tror jag att det har blivit ett av vårat bästa. Nelmi väntar nu på kommandot innan hon tar apporten. Jag tycker att hennes grepp har varit lite löst. Så därför kör vi med lite draglek. Det roliga är att så fort jag släpper går hon in i utgångsposition för avlämning, sötnosen! Men på slutet kastar jag apporten och kommenderar henne. Här hänger hon inte alls med på noterna. Jag har inte gjort det innan, och kommer nog att vänta på Emelies vägledning innan vi fortsätter...

Sammanfattning av övriga moment: Vi tragglar med samma saker. Förståelse att stanna kvar när jag lämnar henne för inkallning. Signalkontroll på ligg/stanna; lite bättre. Läggandet gick lite snabbare, men inte alls lika bra som det har varit.

Det vi har mest problem med är platsliggningen. Nelmi tycker att det jobbigt. Testar mig fram med att få henne att tycka det är "roligt". Vi kör inomhus hemma, med mycket snabba lägganden och lek.

Igår körde vi att jag lämnade henne 20 m för att återgå till henne och leka. Vi körde även med extern belöning för att hon inte ska fokusera för mycket på mig. Här behöver jag vägledning och om 2 veckor är det dags för årets första lydnadslektion. Vi måste få ordning på detta innan vi ens kan tänka på att göra prov igen.

Men med en titt i backspegeln så var apporteringen och gungan jättejobbiga för Nelmi, och idag älskar hon att göra båda två. Så träning ger färdighet...

Vinterpromenad

2010-01-28T07:30:00.000-08:00

Strålande sol, klarblå himmel och massa nysnö. Kan inte bli ett bättre upplägg för en vinterpromenad. Underbart! Det är en sådan stund man laddar batterierna på. Men det var jobbigt att gå i snön. Så på hemvägen satte jag mig i en snödriva och lapa sol en stund.

Äntligen lite lydnadsträning

2010-01-21T11:08:00.000-08:00

Igår var vi iväg och fick tränat lite lydnad. Sedan snön kom så har vi inte haft något bra ställe att vara på. Försökte i trädgården, men insåg snart att halvmeterdjup snö inte är den bästa förutsättningen för ett effektivt träningspass.

Men så fick jag en idé om att hyra ridhuset här i närheten. Förutom att slippa snön så är det ett perfekt ställe att få träna på då de flesta tävlingar så här års arrangeras i ridhus. Och Nelmi tycker att det luktar såååå gott med hästskit, och ja, då är det svårt att fokusera!

Det blev kanske inte det bästa träningspasset igår då jag dels fick en rundvisning och sedan fick träffa pinschern Dogge, 6 månader. Matte hade lite frågor och vi gav lite träningstips.

Men vi hann titta lite på fotgåendet. Nelmi tappar gärna fokus de 2-3 första stegen. Jag vill ha henne totalfokuserad hela tiden. Så mycket lek och bara ett par steg innan belöning. Dvs backa lite i träningen. Och jag vill ha ännu mer intensitet från henne, så det är bara att ladda förväntningarna.

Läggandet är fortfarande lite för långsamt, jag vill ha ännu mer att hon kastar sig ner. Inkallningen gör hon så fint! Men ibland missar hon att jag ber henne stanna kvar när jag lämnar henne.

Ställandet hade hon glömt lite. Men efter lite repetition i framförposition så fick hon till riktigt fina ställanden. Behövs bättre signalkontroll, ibland blir hon osäker på om hon ska lägga sig eller stanna.

Bästa med ridhuset var helt klart den stora spegel!. Med hjälp av den kunde jag hålla koll på Nelmi när vi tränade platsliggning. Hon tycker att det är jobbigt och vill helst inte ha hakan i marken när jag lämnar henne. Hon känner sig nog ännu mer osäker då. Så igår tränade vi på att hon gjorde inkallningssignal på mig, dvs när hon la ner hakan så kom jag tillbaka. Hon fatta snabbt, så behövde inte ligga länge. Men varje gång jag lämna henne så åkte huvudet upp.

Idag har vi fortsatt här hemma. Lite annan strategi denna gång; jag tror att en del av att Nelmi tycker att det är jobbigt är att under platsliggningen är hon passiv. Så jag vill få det att vara roligt att ha hakan i marken. Så vi lekte kamplek och enda sättet att få kampa var att lägga hakan i marken först. Det var roligt tyckte Nelmi! Kan vi köra detta fram tills nästa ridhusträning, så får vi se hur det går. Tanken är att jag ska hyra det en gång i veckan. Förutom att man får en bra plats att träna på så får jag även struktur på träningen. För jag anstränger mig mer när jag får en bokad tid och åka iväg för att träna mot att bara gå ut i trädgården när andan faller på. En spark i baken för matte! :)

Agilitylektion 1 med roligt slut

2010-01-18T13:22:00.000-08:00

Idag var det dags för årets första agilitylektion. Så skoj! Tyvärr kunde inte Mikaela & Gnistra vara med idag, men vi fick förstärkning av Frida & Chili.

Idag var det springa av! Vi fick köra en hoppkombination med mycket flyt och vissa klurigheter. Jag tyckte det var svårt att få till linjen mellan 4-5-6. Ett sätt var att göra bakombyte vid 4-5 och sedan vid 5-6. Problemet för mig och Nelmi är att vi då skulle ha kommit för långt upp för att jag skulle hinna ner till tighta svängen vid 8-9. Istället sprang jag på och försökte få in henne med motsatt arm för att sedan trycka ut henne mot 6. Fick inte till det kanonsnyggt, men acceptabelt. Bra träning för oss!

Kombinationen 8-9-10 var lite trixig när man kommer med hög fart. Ett par gånger fick jag inte stopp på min galna splat, men det var när jag var alldelles för sen. Men ett par gånger fick vi till det riktigt fint!

Jag är lite trött nu och klockan är sent. Så därför blev det en kort version av lektionen. Men jag måste bara berätta hur det hela sluta. På vägen hem så hitta jag inte min mobil. Jag bad Frida ringa men vi kunde inte höra den. Jag visste att jag hade mobilen i bilen då jag ringde Linda på vägen. När jag släppte av Linda och Frida så leta jag igenom hela bilen, men den fanns ingenstans!! Frida ringde och ringde och signaler gick fram, men den fanns bara inte i bilen. Så vi åkte till Linda för att se om den låg där hon steg in i bilen, Nope! Sedan hem till Frida. Men inte där heller. Jag fick bara inse att den var borta.

Precis när jag ska åka hem så ringer Fridas mobil. Och det är min mobil som ringer!! En tjej säger att hon har min mobil. Hon hade varit ute och gått när hon hörde en mobil ringa. Efter ett tag inser hon att det kommer från en mobil som sitter uppknuten på en lyktstolpe. Så hon tar med sig den hem. Kollar igenom den och ser att det finns en massa missade samtal från Frida. Hon tycker namnet låter bekant och ringer. Javisst kände de varandra så vi åker och möter henne. Jag var så tacksam!

Hur min mobil kunde lämna passagerarsätet för att bli återfunnen på en lyktstolpe i Vårgårda är en gåta. Men jag inser att min kära mobil måste ha 2 räddare. Så ett stort tack även till dig, vem du nu är!

Kan säga att vi skratta hela vägen tillbaka hem till Frida :-D

Mambo

2010-01-18T03:21:00.000-08:00

Fick ett roligt klipp skickat till mig.
Lite inspiration för mig och Nelmi kanske? :-)

Tänkte inte så långt...

2010-01-17T14:18:00.000-08:00

Idag så har jag burit allt bröte som jag igår slängde ut ur fönstret på övervåningen. Tänkte inte så långt då, så jag slängde ut det på fel sida av huset. Det blev en massa släpande av brädor i den djupa snön. Värre än ett gympass kan jag lova!

Jag måste ha tappat huvudet eller något denna helg. För jag tänkte inte på att det kanske var bäst att ta en promendad med hundarna INNAN man släpar brädor i två timmar. Så då får man skylla sig själv. Tjejerna kan ju inte hjälpa det. Så vi var ute i skogen en timme på promenad. Jag kan säga som så, jag känner redan nu att min arma kropp kommer protestera imorgon. Och jag tänkte inte så långt, för imorgon ska vi ha agilitylektion...

Jag har varit duktig med klickerträningen. Tror att vi har "missat" en dag den här veckan. Idag har vi kört följande:

Lilla långpannan - Nelmi ska i alla fyra tassarna. Klara hon med en gång. Så vi avancera.

Pajformen - Lite svårare för henne. Men hon fick i alla sina stora tassar i den lilla pajforen! Hon ser för söt ut.

Lyfta vänster bakben - Detta gör hon så bra nu så jag har lagt till kommandot "lyft" Och nu lyfter hon det riktigt högt.

Höger bakben - Har vi precis börjat med. Jag valde vänster först för det är hennes starkaste bakben. Hon börjar förstå att hon ska lyfta på det men lättar bara ett par cm från golvet.

Apportering- Nu har vi fått till att hon inte tar apporten innan kommando. Men hennes grepp är dåligt. Så jag ställde mig framför henne och hade lite dragkamp. När hon la vikten bakåt och höll hårt släppte jag. Nelmi går då direkt in i utgångsposition för avlämning. Ser riktigt bra ut! Och hon håller bättre i apporten.

Början på fjärrdirigering - Vi kommer snart att börja träna på klass 2 momenten, men vi har tjuvstartat lite. Testa ligg - sitt- Och Nelmi gör det så fint (tror jag :-). Hon slänger sig snabbt ner i ligg och när hon ska sätta sig upp så hoppar hon upp i sitt med bägge frambenen samlade. Som jag har förstått det ska det ske på stället, men vi får se när vi börjar med lydnadslektionerna om ett par veckor.

Sitt fint - Nelmi börjar bli riktigt duktig. Det ser stadigare ut och hon klarar lite längre. Men det är fortfarande en mycket kort stund. Men här skyndar vi långsamt. Det är muskler som behövs, så då får det ta tid.

Tilly fick köra följande:

Lilla långpannan - Inga problem. Men Tilly sätter sig ner, sötnosen.

Pajformen - Hon såg för skön ut när hon träna detaa. Vilken intensitet!! Tillslut fick hon i alla fyra tassarna och, naturligtvis, satte sig ner. Men det viktiga är att tasarna är på plats innan hon sätter sig ( om ni förtsåt vad jag menar)

Backa - Nu så! Nu börjar hon förstå att hon ska röra sig bakåt och att det inte handlar om att röra alla fyra tassarna (hon trampa på stälet ett tag) Försöker shejpa inn så att hon har mer tryck bakåt.

Att ta tjuren vid hornen...

2010-01-16T15:09:00.000-08:00

Jag har hört att man ska övervinna en rädsla om dagen. Jag vet inte vad det ska vara bra för men idag har jag övervunnit två!

Jag har haft problem med min vedspis ett tag. Min bästa värmekälla! Och när det väl blir smällkallt så lägger den av. Det har rykt in så mycket så att brandvarnaren har tjutit och jag har varit tårögd av röken. Så jag ringde sotarn. Men han vägra gå upp på taket pga snön. Så han sotade nerifrån. Det hjälpte lite, men problemet kvarstod.

Så det var bara att ta tjuren vid hornen och ge sig upp på taket med sotviskan. Jag är ju höjdrädd, så tanken var inte lockande. Men antagligen har sommarens vistelse på byggställningen, målandes fasaden hjälpt. För med bestämda steg tog jag mig upp till skorstenen. Sotade och kom sedan helskinandes ner på backen igen! Tyvärr så verkar problemet fortfarande kvarstå... *suck*

Dags för nästa utmaning. Ni som läser bloggen vet att jag inte är så förtjust i möss. Och jag håller på (gjort det ett tag) med att riva på min övervåning. Tanken är att det ska renoveras till ett enda stort sovrum till mig med en walking-closet. Men jag hade kommit till den delen att det var dags att riva innertaket på ett av rummen (det ska vara öppet till nock) Att riva i isolering med massa möss var en tanke som jag inte riktigt gilla. Att det finns möss antog jag då Nora och Tuva är väldigt förtjusta att vara där uppe.

Jag hade tänkt göra detta jobb när jag var ledig i tre veckor, men jag fick aldrig tummen ur. Idag fick jag hjälp av min snälla granne. Tack! På en timma rev vi hela innertaket. Vi såg inga möss. Men i ena hörnet satt en planka i vinkel (ca 3 m lång). När vi lossna på denna dröste det ner ca 1 dm av musskit! Fy f-n vad äckligt! Det var bara att ta sopkvasten i högsta hugg och sopa upp det. Jag behöver nog inte säga att duschen efteråt var väldigt sköööön.

Sedan fick jag ett telefonsamtal idag. Jag har nu fått tillgång till att hyra ett ridhus i närheten. Perfekt! Äntligen kan vi komma igång med lydnadsträningen igen. Ska dit i veckan. Det känns som att det är lättare att få struktur i träningen när man hyr plats. Jag hoppas även att jag kan låna deras hinder och altenera med lite hopptekniksträning.

En promenad över isen till Loholmen

2010-01-15T06:05:00.000-08:00

Idag har vi varit på en liten annorlunda promenad. Jag och mamma tog med oss fika och gav oss ut på sjön Anten för en promenad till Loholmen.

Loholmen är ett fågelreservat och därför får man inte gå iland under våren/sommaren. Så jag hade aldrig varit där innan. Men jag kan lite om dess historia;

På Loholmen låg det en borg som antagligen fanns redan på 1200-talet. Det finns en skiss på hur man tror att borgen såg ut (se ovan). Den var förenad med fastlandet av en 4m bred och 200m lång bro. Borgen har en lång historia med många kända ägare. Bl. a så föddes Margareta Eriksdotter Leijonhufvud på Loholmen . Hon blev Gustav Vasas andra hustru och födde honom 10 barn.

Redan 1550 så antingen brann Loholmen eller så monterades det ner (här går historien isär) och istället uppfördes Gräfsnäs slott.

Jag har alltid varit intresserad av historia och det är något speciellt att besöka sådana platser. Ingenting av borgen finns kvar, men det fanns utmärkt var borgens hörn hade varit. Coolt!

Jag tycker det är lite läskigt att gå på is, speciellt så långt. Det var lite sprickor här och där, men inga som var farliga. Men Nelmi älskade det och sprang som en galning. Ja, tom Tilly fick sina ryck.

My Dog & Agilityträning

2010-01-10T12:58:00.000-08:00

I lördags åkte jag och Mikaela ner till My Dog. Vi var på plats när de öppna kl. 9. Det tråkiga var att vi missa small-klassen hopplopp. Men vi fick se en massa agility och heja på våra kompisar i agility-klassen istället.

Det blev en hel del shopping. Tilly fick en ny fin overall och Nelmi ett fint regntäcke.

Sedan blev det en furminator. Grymt bra! Både Tuva och Nora blev borstade när jag kom hem och det bara dröste hår av dem! Värst var faktiskt Nora. Herregud vad hon fäller! Ja, det var nog mitt bästa köp! Det blir lite hår med 4 fyrbenta vänner här hemma. Skönt om man kan minska på detta eviga dammsugande...

Vidare blev det ett koppel, ny fäll, lite leksaker och godis. Shoppade lite mer än vad jag hade tänkt. Men det är ju bara hundfest en gång om året! :)

Idag var det dags för agilityträning nere på Alfa hundcenter i sällskap av Mikaela och Gnistra. Skönt att få träna lite. Men det var inte så mycket varmare i hallen än ute. Det var vi inte beredda på så vi var lite dåligt klädda. Hallen var smal och avlång, så det var svårt att få till en bra bana. Vi fick tränat på balansen, slalom och gunga.

Kontaktfälten ser OK ut. Skulle kunna trimma in Nelmis position på balansen bättre. Men gungan ser bra ut. Slalomen gick riktigt fint. Provade att göra sväng från tunnel, ställd parallellt med slalomen så det blev ingång från kl.10. Det funka fint! Provade även att göra bakombyte, inga problem!

Skönt att få träna lite agility igen! Annars är det mest trickträning. Kan meddela att Nelmi kommer i med alla 4 ben i en liten långpanna nu! Ja, det gör Tilly med, men hon sätter sig i den :)

Trickträning

2010-01-07T12:45:00.000-08:00

Visst är det vackert med all snö ute!

Men det ställer till problem när det kommer till träning. Försökte mig på ett lydnadspass härom dagen, men det var ingen idé. För mycket snö. Igår kväll skottade grannen min gårdsplan, så nu finns det en liten plätt att träna på. Har även mailat till de som har ridhuset i närheten för att se om jag inte kan få hyra det. När det gäller agilityn så ska jag och Mikaela hyra lokal på Alfa huncenter. Träna behöver vi, för igår anmälde jag mig till tävling i Tibro i slutet av januari.

Istället har vi inriktat oss på klickerträning den senaste veckan. Har en liten idé om att träna upp Nelmis kroppsmedvetenhet som ett komplement till hopptekniksträningen. Nelmi är skapad för jakt i skogsmark (flat framförallt). Så hon har ett långt steg och mycket explosivitet. Men att samla sig och hoppa tajt har hon svårt för. Så om vi kan träna upp motoriken och muskler (framförallt rygg) så bör det hjälpa till. Lite trickträning kan ivartfall inte skada...

Här kommer ett ihopklipp på de senaste passen

Målet är att Nelmi ska kunna stå med alla tassarna i pajformen. På så sätt så lär hon sig att sätta in bakbenen under sig. Men jag var lite taskig och provade med pajformen lite för tidigt. Har hittat perfekta lådan på jobbet som är ett mellanting, men jag glömde den...

Tilly har också fått träna. Nyttigt för matte att få träna två så olika hundar :) Och vad Tilly gillar det! Kolla in svansen!! :)

Snömonster & veterinärbesök

2010-01-06T07:38:00.000-08:00

Var det har snöat här! Nelmi blir helt galen i snön. Hon älskar det!Så idag har vi tagit en härlig promenad med Heidi, Susanne och Marcus.

Igår var vi iväg till veterinären. Nora såg hemsk ut i öronen. Och även Nelmi såg lite kladdig ut. Tilly var som vanligt förfärlig i öronen. Hon blir aldrig OK. Tuva fick stanna hemma, hon var också kladdig men inte alls lika mycket som Nora.

Vetten konstaterade direkt att Nora hade öronskabb. Behövde inte ens ta prover. Däremot kollade hon Tiily och Nelmi. Som jag förstod det så visade det sig att de inte hade öronskabb, men de hade båda två öroninflammation. Så det blev Stronghold till katterna. Jag hade en dos kvar hemma till hundarna, så de fick den (på inrådan av vetten) Sedan behandlas Tilly och Nelmi med Canural.

Idag har jag rengjort bägge katternas öron. Kan väl säga att jag har rätt såriga händer efter deras vilda protester.

Så var ledigheten över. Imorgon är det dags att gå till jobbet igen. På ett sätt skönt att komma igång igen... men det är inte så dumt att få vara hemma och mysa och busa med tjejerna hela dagarna...

Mål för 2010

2010-01-05T10:04:00.000-08:00

Undrar ni vad mina mål för 2010 har tagit vägen? Det gör jag med :) Faktum är att jag gått och funderat och funderat, men nu är det dags att sätta ner foten. Det är bättre att jag får skrivit ner dem nu än att jag försöker fila mer på bättre formuleringar.

Att jag gjorde om hemsidan, och speciellt bloggen, är för att jag bättre ska kunna följa utvecklingen. Upptäckte att det var svårt att få en överblick med den gamla, tror att detta blir bättre.

Mål för agilityn
Att sätta resultatmål för agilityn var svårare än jag trodde. Jag skulle vilja komma upp till klass 2 i både hopp och agility under året. Men jag vet inte om det är ett realistiskt mål? Det kan gå som på räls eller så går det inte alls.

Som jag skrev i föregående inlägg så är resultaten lite avhängt på yttre omständigheter. Men för att lyckas med detta måste vi först och främst göra nollade lopp. Och hittills så har vi bara lyckats med ett lopp med 15 fel, och det var det absolut första loppet vi körde. Alla andra har resulterat i diskningar.

Så jag sätter upp följande mål:
Vi ska under 2010 starta i minst 25 lopp och 70% av dessa ska vara felfria.

För att uppnå detta måste vi säkerställa följande;
Inga mer rivningar; Lite svårt att säga att vi aldrig mer ska riva, för det kan ju hända den bästa. Men vi ska inte längre riva för att Nelmi slarvar.

Säkrare kontaktfält; Detta är något som man alltid behöver träna på. Men vi har ett problem och det är att Nelmi ibland missar uppfarten på gungan och balansen. A-hindret är vi inte helt på det klara med heller

Bättre handling; många av våra diskningar har berott på att Nelmi missar ett hinder. Och detta beror helt och hållet på att jag är otydlig i handlingen. Så det är det slut med!

Strategier;
− Hopptekniksträning en gång i veckan under kvartal 1
− Fysträning en gång i veckan
− Massage minst en gång i veckan
− Agilitylektioner varannan vecka
− Egen träning minst en gång i veckan
− Konditionsträning av matte
− Bättre tajta svängar
− Trick-träning en gång om dagen
− Kvalitetssäkring, framförallt slalom
− Bättre struktur, planering och uppföljning av vår träning (gäller även lydnaden)

Mål för lydnaden
Status idag är att vi har hemläxa på framförallt platsliggningen. Jag har väl en idé om hur jag ska få ordning på det… Hur som helst, när detta är på plats så är målet:
3 st LP1 under 2010 samt att träna in klass 2 momenten.

Jag tycker det är svårare att ta fram strategier för lydnaden, men här är några jag funderat ut;
- Lydnadsträning minst en gång i veckan
- Lydnadslektion varannan vecka.
- Bättre aktivitet under träning. Fokus på att ha skoj.
- Träna Nelmi på att vara mer självständig. Hon klarar inte av att jag lämnar henne.

Tilly
Under året ska jag och Tilly gå en spårkurs. Vi ska också fokusera på trickträning. Sedan vill jag att vi kommer igång med agilityn igen. Inte för att tävla, utan bara som aktivering.

Nytt år, ny hemsida och ny blogg!

2010-01-04T05:43:00.000-08:00

Ja, det var dags för en liten uppdatering av hemsidan. Hoppas ni tycker den blev bra!

Jag sakna vissa funktioner i min gamla blogg, tex att kunna skicka inlägg från mobilen, kunna kategorisera inläggen och en sökfunktion. Vi får väl se om detta blir bättre.

Idag har vi haft sällskap på vår promenad av Snoddas och Atlas. De behövde komma ut och sträcka på benen när matte och husse jobba. Och vi har inget mot lite sällskap i skogen!

Det är en underbar känsla att ha 4 hundar lösa med sig på promenaden. Nelmi var så duktig! Trots att hon var mitt uppe i lek så kom hon direkt på inkallningssignal. Tätt följd av Snoddas och Atlas.

Tilly däremot höll sig vid min sida hela tiden, hoppandes på varenda sten hon såg.

Jag hade aldrig träffat Atlas innan. En riktig sötnos på 9 månader. Snoddas däremot är en god vän till Tilly, de gick på dagis tillsammans förrut.

Nej, nu har jag suttit halva dagen framför datorn och fixat... nu är det dags för sängen...